forskning.se Umeå universitet

Förmågan att känna lukter grundläggs genom att luktslemhinnan med dess luktnervceller utvecklas. Nybildning av nervceller pågår i luktslemhinnan under hela livet. Vilka gener som initialt styr hur nervceller i den blivande luktslemhinnan, det så kallade luktepitelet, bildas har hittills varit relativt okänt.

En forskargrupp vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, kan nu i samarbete med forskare i Milano visa en molekylär mekanism där genen Sox2 krävs för att luktepitelet och dess nervceller skall bildas.

Försök med avsaknad av Sox2 i de blivande luktepitelcellerna har resulterat i att man har kunnat definiera rollen för Sox2 under luktepitelets bildning.

– Vi har upptäckt att Sox2 aktivitet i luktepitelets celler nedreglerar genen Bmp4, och samtidigt uppreglerar genen Hes5, vilket sammantaget ger cellerna en tidig nervcellsidentitet, säger professor Lena Gunhaga vid UCMM.

Utan Sox2 aktivitet med dess genreglerande funktion kan alltså inte nervceller bildas i luktepitelet.

– I ett tidigt stadie av luktepitelets utveckling blockerar Bmp4 bildningen av nervceller, medan Hes5 är en gen som ger cellen en första nervcellsidentitet. Vi har nu visat att Sox2 reglerar uttrycket av både Bmp4 och Hes5 i luktepitelet, säger Lena Gunhaga.

Upptäckten har stor principiell betydelse för förståelsen av hur olika typer av celler bildas under fostertiden. Denna kunskap kan överföras till att styra stamceller till att utvecklas mot en specifik cellidentitet. Resultaten har även betydelse för förståelsen om hur nybildning av nervceller i hjärnan regleras, eftersom man tidigare har sett samband mellan de molekylära mekanismer som styr utvecklingen av nervceller i luktepitelet och hjärnan.

Artikel:
Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Development.

Kontakt:
Lena Gunhaga, 070-2621879, lena.gunhaga@umu.se

Inköp24 Kent Olofsson

För de som vill ta nästa steg i sin kategorihantering kan en Workshop som Silf arrangerar i Stockholm 23 maj och i Göteborg 24 maj vara högintressant. Då kommer nämligen Jonathan O’Brien, VD och delägare i den internationella konsultbyrån och utbildningsleverantören Positive Purchasing, att hålla en heldags workshop om just kategorihantering.

Målgruppen är de som antingen har gått Silfs kurs Category Management eller till de som har längre erfarenhet av kategoristyrning. Workshopen blandar föreläsningar med gruppövningar och tittar närmare på de verktyg och förhållningssätt som kan skapa en framgångsrik kategorihantering.

Under dagen kommer Jonathan O’Brien bland annat att gå igenom:

  • En värld i förändring – till vilken grad ska vi engagera oss i vår leverantörsbas?
  • Vilka värden vill vi utveckla ur vår leverantörsbas?
  • Utforska ”Dag Ett Analysen”.
  • Implementera kategoristyrning i organisationen – mobilisera tvärfunktionellt arbete.
  • Att övervinna internt motstånd.
  • Utveckla dina affärsspecifikationer.
  • Utforska Portföljanalysen och Leverantörens preferensmatris.
  • Förverkliga kategoristyrning.
  • Styrningsaspekter

Antalet platser är begränsat så även om det är ett bra tag till att workshopen äger rum kan det vara bra att anmäla sig i god tid.

Inlägget Heldag om avancerad kategorihantering dök först upp på Inköp24.

forskning.se SLU

Vilket är bäst för miljön, djurfoder baserat på genetiskt modifierad (GM-) soja eller den GM-fria varianten? Det beror på hur man ser på saken. Forskare inom forskningsprogrammet Mistra Biotech, vid Sveriges lantbruksuniversitet, har tagit fram en helhetsbild av hur det skulle påverka miljön, om svenska bönder började ge sina djur foder baserat på importerad GM-soja (vilket är det vanliga i många andra europeiska länder) istället för att som nu hålla sig till helt och hållet GM-fritt foder.

Studien visade att det visserligen inte finns några signifikanta miljövinster med att importera icke-GM-soja, istället för GM-soja, om man jämför de två parallella produktionsleden. Men, när forskarna tar ett större grepp, och tar med marknadseffekterna av ett skifte från det dyrare GM-fria fodret till det billigare GM-fodret i analysen, så blir det troliga framtidsscenariot ett annat. Det billigare GM-baserade fodret skulle leda till ökad efterfrågan som i sin tur kan leda till skövling av regnskog för att frigöra ny jordbruksmark, samtidigt som efterfrågan på svenska proteingrödor minskar.

Konsumtionen ökar
– I studien har vi bara räknat med att GM-sojan blir billigare och att den därigenom konkurrerar ut andra proteinfoder. Det är visserligen naturligt att produktionen flyttar dit den är billigast, men lägre priser kan också göra att vi börjar konsumera mer, vilket kräver ökad produktion som kan föra med sig mer negativa konsekvenser för miljön än själva skiftet av produktionsplats, säger Mattias Eriksson, en av forskarna bakom studien.

Importen av icke-GM-soja orsakar däremot mer global uppvärmning och nedsmutsning av färskvatten än importen av GM-soja, per importerad mängd soja. Men ökad import av GM-soja skulle ersätta vår inhemska proteinproduktion, och i och med det kräva mer mark och orsaka mer miljöpåverkan i Sydamerika.

Transporterna ökar
Dessutom ökar transporterna och svinnet till följd av att vi överhuvudtaget håller isär de två importkedjorna, av GM- och icke-GM-soja.

– Eftersom det är icke-GM-soja som behöver hållas fri från kontamination av GM-soja krävs skilda transporter och produktionslinjer, men också kontroller och certifieringar för att vi ska vara säkra på att de olika typerna av soja inte blandas. Detta bidrar till att göra GM-fri soja dyrare, men mindre volymer bidrar också till högre pris och potentiellt mer svinn, förklarar Mattias Eriksson.

I tidigare analyser av hur sojaproduktion och handel påverkar miljön, har man inte jämfört GM- och icke-GM-soja, trots att importen av de olika sojabönorna till EU sker via separata utbudslinjer.

I den aktuella studien gjorde forskarna en detaljerad kartläggning över de olika steg av händelser som tar sojafodret från gårdarna i Sydamerika till lantbrukarna i Europa. Sedan gjorde de en så kallad livscykelanalys (LCA), dels för GM-soja och dels för icke-GM-soja.

Bäst vore svenskt protein
– Eftersom Sverige sticker ut i ett europeiskt perspektiv, i och med att det bara säljs GM-fri soja här, är det intressant att analysera de möjliga effekterna på miljön av att bli mer som våra grannländer. Och som vi kan se är det inte produktionen i sig som är det stora problemet utan att produktionen beräknas öka om priserna sjunker, säger Mattias Eriksson.

GM-sojan är tillåten för användning i hela EU, men i Sverige finns en överenskommelse inom lantbruket att branschen inte ska använda GMO-baserat djurfoder.

Resultaten av studien pekar på att det mest miljövänliga alternativet skulle vara att genom växtförädling utveckla proteinrika växter som kan odlas i vårt klimat och sedan använda dessa som djurfoder för att ersätta soja som nu importeras.

Artikel:
Environmental consequences of introducing genetically modified soy feed in Sweden

Kontakt:
Mattias Eriksson, 018-671732, mattias.eriksson@slu.se
Carl Johan Lagerkvist, 018-671783, carl-johan.lagerkvist@slu.se

forskning.se Karolinska Institutet

Den vanligaste formen av bröstcancer är östrogenreceptor-positiv, så kallad hormonkänslig bröstcancer. Det innebär att tumören är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen för att kunna växa. Den som får den här sortens bröstcancer har en kvarstående långsiktig risk att dö i sin cancer. Det är även känt att östrogenreceptorn kan ändras när en bröstcancertumör sprider sig, vilket påverkar överlevnaden. Varför det är så vet inte forskarna, men en möjlig förklaring är att det inom en och samma tumör finns tumörceller med varierande grad av uttryck av östrogenreceptorn, vilket kallas för intra-tumör heterogenitet.

I den aktuella studien frågade sig svenska och amerikanska forskare om bröstcancerpatienter med hög heterogenitet av östrogenreceptorn inom sin bröstcancertumör har en ökad långsiktig risk att dö av bröstcancer. För att svara på det undersökte forskarna hur det hade gått för 593 patienter i en klinisk studie, som antingen hade fått tamoxifenbehandling alternativt ingen systemisk behandling alls efter operation. Samtliga hade fått diagnosen östrogenreceptor-positiv bröstcancer efter klimakteriet och insjuknat någon gång mellan 1976 och 1990.

– Vår studie visar att patienter med hög intra-tumör heterogenitet av östrogenreceptorn hade dubbelt så stor risk att dö på 25 års sikt jämfört med de patienter som hade låg heterogenitet. Detta oavsett om de hade fått tamoxifenbehandling eller inte och oberoende av de andra kända tumörmarkörerna, säger Linda Lindström, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet.

De upptäckte också att den ökade risken att dö för patienter med hög intra-tumör heterogenitet även gällde patienter med Luminal A bröstcancersubtyp, en undergrupp av östrogenreceptor-positiv bröstcancer som anses ha god prognos.

Gäller även Luminal A
– Även patienter med Luminal A bröstcancersubtyp och hög intra-tumör heterogenitet av östrogenreceptorn hade dubbelt så stor risk att dö av bröstcancer. Detta är intressant givet att patienter med Luminal A bröstcancersubtyp generellt anses ha en god prognos. Vi anser att dessa nya kunskaper bör kunna användas inom en snar framtid om de valideras, säger Linda Lindström.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerföreningen i Stockholm, Stiftelsen Gösta Miltons Donationsfond, och California Breast Cancer Research Program BCRP award. Medförfattare Laura J. van’t Veer, är grundare, aktieägare och deltidsanställd vid Agendia.

Publikation:
Intratumor Heterogeneity of the Estrogen Receptor and the Long-term Risk of Fatal Breast Cancer

Kontakt:
Linda Lindström, 08-524 881 17, 072-536 5018, linda.lindstrom@ki.se

Kvalitetsmagasinet Catharina Byström

Kvalitetsvärlden behöver en mötesplats där kvalitetsprofessionella kan utbyta erfarenheter och lära. Nationellt finns en stor mängd olika konferenser och forum som skapar sådana möjligheter. Idag är dock världen och tillika många av de verksamheter som drivs globala. Då behövs även globala mötesplatser inom kvalitetsområdet.

Nyheten Sverige i centrum av kvalitetsvärlden! dök först upp på Kvalitetsmagasinet.

forskning.se Uppsala universitet

Att stänga av enzymer som är viktiga för överlevnaden hos växande celler är en lovande strategi för att bekämpa cancer. Men för att kunna stänga av ett specifikt enzym bland tusentals i kroppen måste en läkemedelsmolekyl utformas så att den passar exakt där den ska verka. Detta är särskilt svårt för membranproteiner eftersom de endast fungerar i ett lipidmembran och ofta är omöjliga att studera utan sin cellulära omgivning. I en studie som nu publicerats i Cell Chemical Biology använder forskare en ny strategi för att undersöka hur anticancerläkemedel binder till membranproteinet dehydroorotatdehydrogenas (DHODH), en ny målmolekyl för cancerbehandling.

Erik Marklunds forskargrupp vid institutionen för kemi, Uppsala universitet, har tillsammans med Sir David Lane och Sonia Laíns forskargrupper vid Karolinska Institutet använt datorsimuleringar tillsammans med nativ masspektrometri, en teknik där ett protein tas från sin normala omgivning och accelereras i en vakuumkammare. Genom att mäta hur lång tid det tar för proteinet att flyga genom kammaren kan dess exakta vikt bestämmas. Forskarna använde denna väldigt precisa ”molekylvåg” för att se hur läkemedelsmolekyler och lipider, där de senare utgör byggstenarna till cellens membran, binder till DHODH.

– Till vår förvåning såg vi att en läkemedelsmolekyl tycktes binda bättre till enzymet i närvaro av lipid-liknade molekyler, säger Michael Landreh vid Karolinska Institutet.

Lipider som ankare
Forskarna fann också att DHODH binder en särskild lipid som finns i mitokondriernas så kallade respiratory chain complex, cellens ”kraftverk”.

– Det innebär att enzymet kan använda speciella lipider för att finna sin rätta plats på membranet, förklarar Michael Landreh.

För att förstå varför lipider kan hjälpa en läkemedelsmolekyl känna igen sitt mål använde Erik Marklund och Joana Costeira-Paulo datorsimuleringar för att utforska strukturen och dynamiken hos fritt såväl som membranbundet DHODH.

– Våra simuleringar visar att enzymet använder ett fåtal lipider som ”ankare” i membranet. Vid bindning till dessa lipider formas en liten del av enzymet till en slags koppling som låter det lyfta sitt naturliga substrat ut ur membranet. Det verkar som att läkemedelsmolekylen nyttjar samma mekanism eftersom den binder på samma ställe, säger Erik Marklund.

– Studien förklarar delvis varför vissa läkemedel binder olika till isolerade proteiner jämfört med samma proteiner i en cell. Genom att studera de nativa strukturerna och mekanismerna för cancer-målmolekyler kanske det blir möjligt att utnyttja deras mest karakteristiska egenskaper för att skapa nya mer selektiva mediciner, säger Sir David Lane, professor vid Karolinska Institutet.

Kontakt:
Erik Marklund, Erik.Marklund@kemi.uu.se, 018 471 4562