Inköp24 Kent Olofsson

Under sin stora Live-konferens i Amsterdam passade SAP Ariba på att redogöra för vilka trender inköpscheferna ser just nu. Ariba har frågat 452 inköpare i ledande ställning runt om i världen hur de ser på inköp och ett tydligt resultat är att digitalisering kommer att bli väldigt viktig.

83 procent av de svarande sa att de såg den digitala transformationen som väldigt betydelsefull för inköp i framtiden. De flesta har dock inte kommit särskilt långt i sin digitalisering. 53 procent har bara delvis automatiserat allt de kan automatisera och 21 procent sa sig knappt ha automatiserat någonting än. Den stora majoriteten, 63 procent, uppger emellertid att automatisering är viktigt och att det finns med i deras planer.

En annan trend är att inköpsorganisationerna tar de sociala hållbarhetskraven på allvar. 77 procent sa att de ställde hållbarhetskrav på sina leverantörer. De risker de i första hand övervakade var korruption, barnarbete och slavarbete.

För att kunna hantera framtidens krav anser många, 55 procent, att inköpschefen måste arbeta mer strategiskt i framtiden. Nordamerika går lite mot trenden här i och med att bara 48 procent av de svarande anser att inköpschefen kommer att ta en mer strategisk roll. Motsvarande siffra i Ostasien ligger på 65 procent och i Europa ligger vi på 57 procent.

Ariba har också några råd för de som vill framtidssäkra sin organisation. De föreslår bland annat att företagen ska analysera vilka möjligheter de har att automatisera så många processer som möjligt, att investera i AI för att lyckas med automatiseringen samt utveckla mål (exempelvis för hållbarhet) förutom de traditionella ekonomiska målen för inköp.

Inlägget De senaste trenderna inom inköp dök först upp på Inköp24.

forskning.se Lunds universitet

Allt färre jordbrukarhushåll räknas som fattiga, visar en ny studie. Ojämlikheten i förvärvsinkomster har också minskat. Där skiljer sig det svenska jordbruket från mängden: I Sverige liksom de flesta andra västländer har inkomstojämlikheten i befolkningen ökat sedan 1990-talet.

Studien är gjord av forskare på AgriFood Economics Centre vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och SLU, och omfattar 43 000 jordbrukarhushåll under perioden 1997 till 2012. Jordbruket har genomgått en omfattande strukturomvandling vilket kan ha påverkat inkomstspridningen och andelen fattiga bland jordbrukarhushållen.

– Våra resultat visar att ojämlikheten i totala disponibla inkomster är oförändrad över perioden medan den har minskat om man bortser från inkomster av kapital eller bara ser till jordbrukarnas förvärvsinkomster, säger docent Martin Nordin, en av rapportens författare.

Jordbrukarhushållen trotsar trenden
Samtidigt har andelen fattiga jordbrukarhushåll enligt EU:s definition – de vars disponibla inkomster är lägre än 60 procent av landets medianinkomst – minskat.

– Detta skiljer sig från den allmänna utvecklingen under perioden som visar ökad ojämlikhet i såväl totala disponibla inkomster som förvärvsinkomster och en ökad andel fattiga hushåll i befolkningen som helhet, konstaterar docent Sören Höjgård, den andre författaren till studien.

Studien visar också att minskningen av ojämlikheten i förvärvsinkomster inte beror på att inkomsterna från jordbruk fördelats jämnare utan på att jordbrukarhushållens inkomster från annan verksamhet blivit mer jämt fördelad.

– Strukturomvandlingen tycks inte ha påverkat spridningen i jordbruksinkomster. Däremot kan den ha ökat jordbrukarhushållens intresse för att bedriva verksamhet utanför jordbruket, noterar Martin Nordin.

Ensamstående kvinnlig lantbrukare oftare fattig
Andelen fattiga är störst inom köttproduktionen och minst inom spannmålsproduktionen men utvecklingen går mot en minskad andel fattiga jordbrukarhushåll oavsett produktionsinriktning. Familjestrukturen har däremot stor betydelse för både nivå och förändring av andelen fattiga jordbrukarhushåll.

– Andelen fattiga är betydligt större bland jordbrukare utan partner och ser också ut att ha ökat något under perioden. Bland kvinnliga jordbrukare utan partner är mer än var fjärde jordbrukare fattig, fortsätter Sören Höjgård.

Andelen fattiga inom jordbruket har nästan halverats under den studerade perioden och låg år 2012 på samma nivå – ca 14 % – som för befolkningen i stort. För befolkningen som helhet beror fattigdom emellertid i hög grad på arbetslöshet. Bland dem som i likhet med jordbrukarna förvärvsarbetar var andelen fattiga hushåll i hela befolkningen endast 6,7 %.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Studien:
Ojämlikhet och fattigdom i svenskt jordbruk

Kontakt:
Martin Nordin, 046-222 07 90, martin.nordin@nek.lu.se
Sören Höjgård, 046-222 07 93, soren.hojgard@slu.se

Inlägget Var fjärde ensamstående kvinnlig lantbrukare är fattig dök först upp på forskning.se.

forskning.se Göteborgs universitet

I sin avhandling har Lena Eckerholm, Göteborgs universitet, intervjuat 22 klasslärare om hur de undervisar i läsförståelse i årskurs 4–6. Lärarnas bedömning var att de begränsades av brist både på tid och på materiella resurser.

– Hos lärarna framtonar en frustration över att de inte kan genomföra den undervisning som de har intentioner om att genomföra. Lärarna begränsades av brist på tid, personal och materiell utrustning. Det handlade bland annat om ej inköpta eller uppdaterade digitala talböcker och datorer, avsaknad av bra skolbibliotek eller om att specialpedagogernas tid ibland inte räckte till i den utsträckning som motsvarade elevernas behov, säger hon.

Undervisningen formas av begränsade förutsättningar
Både de sociala och ekonomiska förutsättningarna fick inflytande på vilka resultat som kunde uppnås. Lärarna uppfattade att undervisningen på så sätt blev formad av ekonomiska betingelser som inte alltid stämde överens med vad som var formulerat i olika styrdokument.

Lena Eckerholm ville även undersöka lärares resonemang om vilka arbetsmetoder och lässtrategier som gav stöd åt undervisning och som leder till att elevernas läsförståelse utvecklas gynnsamt. Avsikten var att relatera lärarnas resonemang om läsundervisningen till de förutsättningar som finns inom skolans organisation.

Avhandlingen visar att lärarna ansåg att de själva i vissa stycken saknade kunskaper för att kunna hjälpa alla elever, särskilt de som hade behov av extra stödinsatser. Därtill hade kompetensutvecklingen i läsförståelse inte varit tillräcklig.

Otillräcklig kompetens
Lärarna gav även uttryck för läsningens centrala roll i skolan och framhävde det egna behovet av fördjupade kunskaper, både om den teoretiska bakgrunden till läsning och om en undervisning som utvecklar elevernas läsförståelse.

– Klart uttalade önskemål var exempelvis kunskaper om lässtrategier, hur texter kan tolkas eller hur en ensam lärare i en klass kan arbeta för att kunna ”få med sig” alla elever i ett aktivt läsande. Samtalets betydelse i elevgruppen betonades också, säger Lena Eckerholm.

Avhandlingen:
Lärarperspektiv på läsförståelse

Kontakt:
Lena Eckerholm, Göteborgs universitet, lena.eckerholm@ped.gu.se, 031-47 33 82, 073-804 52 77

Inlägget Resursbrist i skolan hindrar läsundervisningen dök först upp på forskning.se.

Kvalitetsmagasinet Leo Olsson

Trots att det nu bara återstår en månad innan EUs nya dataskyddsförordning GDPR träder i kraft har många företag ännu inte vidtagit några åtgärder. Endast fyra av tio småföretagare har satt sig in i vad de nya reglerna innebär, visar en undersökning från Visma Spcs.

Nyheten De flesta småföretagare har dålig koll på GDPR dök först upp på Kvalitetsmagasinet.

forskning.se VTI

Skatter på bilar och drivmedel är viktiga styrmedel för att minska vårt koldioxidberoende, men också som inkomstkällor för staten. I en studie har forskare analyserat effekterna av fyra bilrelaterade styrmedel: ökning av skatter på drivmedel, en ny kilometerskatt, en ökad koldioxid-relaterad skatt för bilägande och en koldioxid-relaterad skatt vid köp av nya bilar.

– Vi har i analyserna bland annat tittat på effekter i olika grupper beroende på inkomst. Den del lilla del av befolkningen som skulle få påtagligt sämre välfärd av dessa skatteökningar hittar vi framför allt i gruppen låginkomsttagare, säger Jonas Eliasson, trafikdirektör Stockholms Stad.

Resultaten som presenteras i en vetenskaplig artikel i Economics of Transportation visar att skillnaden mellan olika geografiska områden blir stor. Landsbygd och glesbygd får ta en större börda när det gäller drivmedels- och fordonsskatter jämfört med storstadsområden. Det är också en skillnad mellan större städer och förorter, mindre orter samt satelliter till exempelvis länshuvudstäder.

– Däremot är det intressant att notera att ingen större skillnad finns om du bor på landsbygd i norra eller södra Sverige. Landsbygdsområden påverkas ungefär på samma sätt oavsett var i landet, säger Jonas Eliasson.

Artikel:
Distributional effects of taxes on car fuel, use, ownership and purchases.
Tillgänglig som working paper (pdf).

Kontakter:
Jonas Eliasson, 08-508 26 239, jonas.eliasson@stockholm.se
Roger Pyddoke, 08-555 770 30, roger.pyddoke@vti.se
Jan-Erik Swärdh, 08-555 770 28, jan-erik.swardh@vti.se

Inlägget Landsbygden drabbas hårdare av fordonsskatten dök först upp på forskning.se.