Galaktisk kannibalism i välkänd galaxhop

by Lunds universitet on

forskning.se Lunds universitet

På cirka 250 miljoner ljusårs avstånd från vår planet ligger en galaxhop som heter Stephans kvintett. Den består av flera kolliderande galaxer och finns i stjärnbilden Pegasus. I en ny forskningsstudie har astronomer nu närmare studerat tillståndet i hopen.

Studien avslöjar strukturer som man inte tidigare sett. Av särskilt intresse är upptäckten av en mycket stor, röd halo som har skapats av spillror från gamla stjärnor. Halon är centrerad runtomkring en av de fem galaxerna.

– Galaxerna i Stephans kvintett ligger ovanligt tätt vilket innebär att de interagerar med varandra, säger Florent Renaud, astronom vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet och en av forskarna bakom den aktuella studien.

Närheten skapar störningar
Närheten mellan de fem kolliderande galaxerna skapar gravitationsstörningar och instabilitet. De gamla stjärnspillrorna som hamnat mellan galaxerna är ett tecken på detta. Dessa spillror har slitits loss från sina respektive galaxerna i perioder då gravitationsstörningarna varit extra kraftiga.

– Denna process utgör ett slags galaktisk kannibalism, säger Florent Renaud.

Stephans kvintett

Galaxhopen är känd för sin variation av vackra galaxer, varav merparten är spiralformade. Galaxhopen upptäcktes 1877 av en fransk astronom, Edouard Stéphan, och har under resans gång kommit att bli den mest undersökta av alla galaxhopar.

De fem galaxerna dras allt närmare varandra. I slutändan kommer de, efter ett antal sammandrabbningar, att gå samman i en enda gigantisk galax. Enligt Florent Renauds bedömning sker det om några hundra miljoner år.

Galaxhop med röd halo
Galaxhopen är visserligen väl undersökt sedan tidigare, särskilt tack vare insatser från Hubbleteleskopet. Men de nya färgrika fotona från ett teleskop på Hawaii kastar nytt ljus på galaxhopen och ger forskarna ytterligare pusselbitar till vad som händer i det komplicerade systemet.

I synnerhet galaxen med den nyupptäckta, röda halon har i tidigare tolkningar av händelseförloppen spelat en mer förbisedd roll vad gäller dynamiken kring galaxernas kollisioner. Resultaten från studien pekar därför också på att galaxhopen är äldre än man tidigare trott.

Detta innebär att forskarna nu måste se över sina modeller för hur systemet har bildats och utvecklats. Denna forskningsgren inom astronomin, där forskare försöker rekonstruera galaxers historia genom att upptäcka större och otydliga strukturer kring galaxerna, kallas ofta för galaktisk arkeologi.

Studien:
Revisiting Stephan’s Quintet with deep optical images

Written by: Lunds universitet

Integritetsinställningscenter

Avsluta ditt konto?

Ditt konto kommer att avslutas och all din data kommer att raderas permanent och kan aldrig återskapas. Är du säker på att du vill fortsätta?