Samhälle & kultur

Nej, vi är bara vänner…

by forskning.se on

forskning.se forskning.se

Det var när Mats Hilte, forskare i sociologi vid Lunds universitet var på semester och tittade på medeltida konst som han på riktigt började intressera sig för vänskapens mekanismer.

Det berodde dock inte på konsten i sig, utan på mannen som stod precis bredvid honom, till synes lika uppslukad av tavlorna som han själv var. När de några dagar senare stötte på varandra igen, hälsade den okände med orden ”hello friend”, vilket fick forskaren att börja fundera på om man kan kalla vem som helst för vän.

– Det är något gåtfullt med vänskap. Den är både stark och bräcklig på samma gång och har ett avgörande inflytande på våra liv, men vi pratar sällan om den. Vi har ingen problembearbetning för vänskap som vi har för till exempel kärleksrelationer, det finns ingen vänskapsterapeut att gå till trots att vänskapen är så viktig för oss, säger Mats Hilte.

Enligt en studie vid Michigan State University är det inte familjen utan vännerna som skänker mest lycka. Åtminstone ju äldre du blir.

Varje tidsepok har sina särskilda vänskapsideal som styr utformningen av vänskapsbanden, säger Mats Hilte.

– Modern vänskap handlar om intimitet, öppenhet och närhet och är avskild från samhället. Det är en väldigt individualiserad relation som vi utformar tillsammans med våra vänner. Det som är speciellt med den moderna vänskapen är att vi väljer våra vänner medan den förmoderna vänskapen ofta handlade om en allians mellan familjer och släkter.

Enligt Mats Hilte var den förmoderna (tidsperioden innan 1500-1600-talet) vänskapen formell och byggd på en förpliktande omsorg. Vänskap handlade om beskydd och behövdes helt enkelt för att överleva. Idag är det få som umgås med varandra bara för att skydda sig mot fiender, åtminstone i västvärlden.

Vänskap à la Aristoteles

Mats Hilte är inte den första att intressera sig för relationen mellan vänner. Enligt Aristoteles kännetecknas vänskap av viljan att göra goda saker för en annan människa – att vilja den andra väl för den andras skull.

Vänskap är alltså inte en självisk handling utan en akt av altruism. Denna handling måste dock vara ömsesidig annars blir det inte mycket till vänskap. Aristoteles anser också att det måste finnas någon form av jämlikhet i vänskapsrelationen, det går till exempel inte att vara vän med någon som inte har samma sociala status.

– Enligt Aristoteles finns det tre vänskaper: den moraliska, den nyttiga och den som man har för nöjes skull. Den finaste vänskapen är den moraliska vänskapen som utvecklar ens karaktärsegenskaper. Han menar att vi använder vännen som en spegel i vilken vi hittar oss själva, säger han.

Stereotypisk skillnad mellan könen
Mats Hilte har även fördjupat sig i skillnaden mellan kvinnlig och manlig vänskap. I enlighet med stereotypen menar han att kvinnors vänskap ofta är mer intim och verbal än den mellan män. Kvinnor pratar oftare om sina känslor och möter varandra ”ansikte-mot-ansikte”.

Manlig vänskap däremot är mer praktisk och äger rum ”sida-vid-sida”.

– Vissa forskare menar att manlig vänskap saknar intimitet, medan andra menar att den är intim, men på ett annat sätt. De pratar då om den manliga vänskapen som maskerad och den kvinnliga vänskapen som omaskerad. Män måste ha fysiska saker för sig för att skapa distans i närheten, till exempel ryggdunkningar, säger han.

Vänner skänker lycka

Enligt en studie vid Michigan State University är det inte familjen utan vännerna som skänker mest lycka. Åtminstone ju äldre du blir. I två studier med sammanlagt nästan 300 000 deltagare kom forskarna fram till att vänskapsrelationer med tiden är en större källa till välmående än familjerelationer. I en av studierna fick personer över 50 år uppskatta kvalitén på sina vänskapsrelationer. De följdes upp sex år senare och de som då hade problem i vänskapsrelationen mådde betydligt sämre än de som hade en välfungerande vänskapsrelation. Hur det stod till med familjerelationerna spelade dock mindre roll för hälsan.

Mer stress i parrelationer
Trots den fysiska distansen verkar män vara nog så beroende av sina vänner, inte minst för hälsans skull. En studie vid universitetet i Göttingen visade till exempel att hanmakaker som fick hänga med sina manliga vänner hade betydligt lägre stressnivåer än när de var med sin parter eller någon annan familjemedlem.

Forskarna fann också att stressrelaterade sjukdomar endast verkade uppkomma bland honor och hos hanar i en parrelation.

Många har ingen bästa vän

För att kunna ägna sig åt maskulin respektive feminin vänskap krävs det dock att man har en vän, vilket är långt ifrån en självklarhet för alla. Enligt en undersökning från 2014 som gjordes av SOM-institutet vid Göteborgs universitet beräknas en och en halv miljon svenskar vara socialt ensamma, vilket innebär att de inte har någon vän eller någon i sin familj som de kan lita på för att få hjälp och uppmuntran.

Däremot har Mats Hilte kommit fram till att män hellre vänder sig till kvinnor om de ska prata om saker som är svåra.

– När män tillfrågas om vem som är deras bästa vän nämner de oftast en kvinna.

I och med ökad jämställdhet och att kvinnor börjar arbeta med typiskt manliga arbeten och vice versa så tror han dock att skillnaderna mellan manlig och kvinnlig vänskap kommer att suddas ut inom 30-40 år.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Mats Hilte har skrivit en bok med namnet Den moderna vänskapen.

forskning.se Stockholms universitet

– Majoriteten av kranierna har spår efter läkta skador i samma område på huvudet. Det verkar repetitivt och det finns skillnader mellan kvinnor och män, berättar Anna Kjellström, som arbetar vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och en av forskarna som undersökt skallarna.

Skallarna kommer från en igenvuxen sjö i Motala som grävdes ut 2009–2013. Där hittade arkeologerna bland annat rester efter minst tio människor: nio vuxna och ett nyfött barn. Två av skallarna var fortfarande monterade på störar och minst sju har spår efter läkta skador som inte orsakats av fallolyckor.

Skallskadorna olika på kvinnor och män
Kvinnornas skallskador fanns i bakhuvudet och på höger sida av huvudet, medan männens fanns på ovansidan eller ansiktet. Forskarna tror dessutom att människorna efter döden förvarats eller begravts på något annat ställe och sedan transporterats till platsen där de hittades.

– Att så många av dessa individer hade läkta skador tyder på att de här människorna var speciella på något sätt, säger Anna Kjellström.

Det stora antalet fynd och att de är koncentrerade till ett ställe gör att forskarna tror att just de här människorna var av betydelse. Liknande fynd har inte påträffats tidigare i Europa, berättar Anna Kjellström.

Under äldre stenåldern för 8000 till 7500 år sedan var människorna jägare och samlare och levde i mindre grupper som följde med djuren efter årstidernas växlingar. Men det fanns platser där många grupper av människor samlades vid vissa tidpunkter under året.

Komplext stenålderssamhälle
Platserna hade stor ceremoniell betydelse och där kunde människorna bygga mer permanenta strukturer.

– Fynden ger en mer nyanserad bild av stenåldern – det var ett komplext samhälle som visar tydliga tecken på planering och organisering, säger Anna Kjellström.

Hanteringen av mänskliga kvarlevor gör att forskarna kan ana sig till att det även under stenåldern fanns en stor religiös tankevärld.

– Att placera huvuden på pålar kan ha varit någon form av skrämseltaktik för att skrämma fiender, men vi menar att agerandet lika gärna kan ha haft en annan innebörd för forntida människor än i dag.

– I vilket fall måste det ha varit en anslående och spektakulär syn, säger Anna Kjellström.

Artikel:
Keep your head high: skulls on stakes and cranial trauma in Mesolithic Sweden. Artikel i tidkriften Antiquity, Vol: 92, Issue: 361, sidorna 74–90.

Kontakt:
Anna Kjellström, Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, Anna.Kjellstrom@ofl.su.se, 08-16 42 62
Fredrik Hallgren, Stiftelsen Kulturmiljövård, Fredrik.Hallgren@kmmd.se, 073-810 71 01,

forskning.se Göteborgs universitet

Forskarna har specifikt undersökt IT-mässan SETT, som fått stort genomslag bland skolaktörer i Norden. IT-mässan SETT utger sig själv för att vara ”Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet” och arrangeras sedan 2011 årligen i Stockholm.

– Forum och event av denna typ skildras ofta som en ny typ av underifrån framväxande folkrörelse som genom mötesplatser kan påverka beslutsfattare och stärka lärarprofessionen, men vad event inom IT-området tillåter i form och utbyte för lärare och skolledare är väldigt begränsat och ensidigt, säger Catarina Player-Koro, en av forskarna bakom studien.

Digital teknik som lösning på allt
Eventen har fått ett allt större inflytande över policyfrågorna när det gäller digitalisering, och är exempel på mötesplatser där privata och offentliga aktörer och intressen möts. Här framställer vinstdrivande IT- och utbildningsföretag, teknik- och infrastrukturleverantörer och skolaktörer digital teknik som lösning på ofta komplexa problem i skolan.

När det gäller SETT samarrangerar en rad olika aktörer som vinstdrivande IT- och utbildningsföretag, teknik- och infrastrukturleverantörer men även kommuner och fackförbund. Internationellt finns motsvarande event som BETT, BETT Latin America, EdTechXAsi med flera.

– SETT-mässan är en del i en ny typ av policyprocess som vi ser internationellt och som drivs av en ekonomisk agenda. Det problematiska är att en betydande del av policyarbetet, riktat mot skolans innehåll, läroplan, resurser och teknik, sker utanför de vanliga demokratiska forumen för skolbeslut, som klassrum, skolor, kommuner och stat, säger Annika Bergviken-Rensfeldt.

Lärarnas får svårt att göra sig hörda

I sin studie har forskarna följt mässan före, under och efter eventet, både genom att besöka eventet, intervjua lärare och analysera mässan i sociala media. Forskarnas huvudsakliga resultat är att SETT och liknande mässor bör ses som en del i ett globalt policynätverk där idéer, teknik och föreläsare av olika slag rör sig över olika länder och sammanhang och därigenom sätter agendan för skolans digitalisering. Ofta gör detta att agendan blir likriktad, ytlig, anpassad till kommersiella intressen snarare än pedagogiska.

Studien beskriver detaljerat villkoren för mässdeltagarna och hur mässan erbjuder en tillrättalagd förmedling av budskap, med liten möjlighet utbyte av kunskap och information lärare emellan.

Lärarna på plats har få möjligheter att göra sina röster hörda, att påverka, ifrågasätta eller på andra sätt uttrycka kritiska kommentarer eller inbjudas till längre diskussion. Lärarna på plats visar sig också ha svårt att uppfatta vem som är budbärare för budskapen. Teknikföretag, apptillverkare, lärare och forskare kan ha lika stort inflytande över vad man anser värdefullt.

– Kravet om att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet blir i relation till detta omöjlig för lärare att bedöma och de uppfattar det som att mässan ska förmedla det som de förväntas göra i klassrummet, säger Catarina Player-Koro.

Slogans som lösning på komplexa problem
Istället för utbyte av kunskap och information erbjuds budskap i form av korta slogans som lösning på de komplexa utmaningar som finns inom utbildningssystemet. Såväl programmering som inkludering har sin plats, ”Programmering och kodning – tillgängligt för alla”, ”Förbättrade studieresultat”, ”Inkludering för invandrare”.

Formen för detta är oftast starka berättelser om framgångsrika metoder och en marknadsplats för säljbara applikationer och metoder. Sällan framställs utmaningar och problem med digital teknik utifrån en skolvardag.

– Eftersom vi idag har öppnat skolan för både privata och offentliga intressen på olika sätt är det också viktigt att undersöka konsekvenserna av det. Om den här typen av IT-mässor är vad lärare erbjuds som fortbildning inom IT i skolan är det väldigt problematiskt, säger Catarina Player Koro.

– Samtidigt finns det en demokratisk potential i en mer öppen diskussion om IT i skolan, men då måste de offentliga intressena få ett större inflytande över vilka frågor som är viktiga för lärare och skolor.

Artikeln: Selling tech to teachers: education trade shows as policy events, Journal of Education Policy. Catarina Player-Koro, Annika Bergviken-Rensfeldt, Neil Selwyn

Kontakt:
Catarina Player-Koro, catarina.player-koro@gu.se, 031-786 2147*
Annika Bergviken-Rensfeldt, annika.bergviken-rensfeldt@gu.se, 031-786 2823

forskning.se Lunds universitet

– Jedek är inte ett språk som talas av ett oupptäckt folk i djungeln som man kanske föreställer sig, utan i en by som tidigare har studerats av antropologer, säger Niclas Burenhult som är docent i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet och som samlade de första lingvistiska materialen från jedektalare.– Som språkvetare kom vi med en annan uppsättning frågor och hittade något som antropologerna missat.Språket tillhör gruppen aslispråk inom den austroasiatiska språkfamiljen och talas av drygt 280 personer som är bofasta jägare-samlare i norra Västmalaysia.

Stor del av byn pratade ett annat språk
Forskarna upptäckte språket under ett språkdokumentationsprojekt, Tongues of the Semang, då de åkte till flera byar för att samla in språkdata från olika grupper som talar aslispråk.

Upptäckten av jedek gjordes när de undersökte språket jahai i samma geografiska område.

– Vi insåg att en stor del av byn talade ett annat språk. De använde ord, språkljud och grammatiska strukturer som inte används i jahai. Vissa av dessa ord pekade på en koppling till andra aslispråk som talas långt bort i andra delar av Malackahalvön, säger Joanne Yager.

Inga ord för stjäla eller köpa
Samhället där jedek talas är mer jämställt än det västerländska, det förekommer nästan inget mellanmänskligt våld, de uppmanar medvetet sina barn att inte tävla och det finns varken lagar eller domstol.

Det finns inte heller några yrken utan alla kan göra allt som krävs i ett jägar-samlarsamhälle. Hur man lever återspeglas i språket. Alltså finns inga ord för varken yrken eller domstol. De har heller inga inhemska verb som betecknar ägande som låna, stjäla, köpa eller sälja men har ett rikt förråd av ord för ”utbyte” och ”fördelning”.

– Det finns så många sätt att vara människa, men alltför ofta används våra egna moderna och huvudsakligen urbana samhällen som måttstock för vad som är universellt mänskligt. Vi har massor att lära, inte minst om oss själva, av den till stora delar odokumenterade och hotade språkliga och kulturella rikedom som finns därute, säger Niclas Burenhult.

Passion för språklig mångfald
Joanne Yager och Niclas Burenhult har under längre perioder varit verksamma i samhällen med talare av aslispråk. Detta är nödvändigt för att systematiskt kunna studera, observera och dokumentera språken, det räcker inte enbart att göra intervjuer.

– Det här arbetet bygger på hängivna fältarbetare med en stark passion för att få veta mer om den språkliga mångfalden, konstaterar Niclas Burenhult.

I världen idag finns ca 6000 språk. 80 procent av jordens befolkning talar något av de stora språken i världen, medan cirka 20 procent talar något av de 3 600 mindre språken. Forskare tror att ungefär hälften av jordens språk kommer att vara utdöda om ca 100 år.

Text: Gisela Lindberg

Artikel:
Jedek: a newly discovered Aslian variety of Malaysia, Joanne Yager och Niclas Burenhult, Linguistic Typology

Kontakt:
Joanne Yager, joanne.yager@ling.lu.se
Niclas Burenhult, niclas.burenhult@ling.lu.se

forskning.se Göteborgs universitet

Här är det särskilt kyrkornas vindar, med bevarade takkonstruktioner, som är i fokus. Genom att datera virket i taken och undersöka fem kyrkor i Västergötland har den tidigmedeltida arkitekturen blivit synlig.

– Vindarna är knappt beforskade, sällan besökta och nästan helt intakta. De fem undersökta vindarna utgör studiens ”arkeologiska utgrävningsplatser”, trots att de befinner sig högt ovanför marken, säger Kristina Linscott, författare till den nya doktorsavhandlingen i kulturvård.

Virket i de fem kyrktaken är daterade med dendrokronologi, en vetenskaplig metod där trädens årsringar och deras varierande årliga tillväxt analyseras. Därför vet forskarna med säkerhet att träden till alla fem taken fälldes i tätvuxna skogsbestånd i Västergötland mellan 1134 och 1160.

– Bjälkarna har alltså burit taken i över 850 år och är fortfarande på plats. Att ett antal så gamla, i stort sett jämnåriga träkonstruktioner från samma region har klarat sig välbevarade, är unikt både i Sverige och i övriga Europa.

Mycket bevarat i Sverige
Intresset för bevarade medeltida tak är växande och ny europeisk forskning visar att det finns jämförelsevis många bevarade tidigmedeltida kyrktak i Sverige.

De nya studierna tar sin utgångspunkt i insikten att takstolarna från början var synliga i kyrkorummen och att kyrkornas nuvarande innertak eller valv uppfördes först senare.

– Man kan föreställa sig att de ursprungliga interiörerna liknande en lada eller ett skjul. I forskningen analyseras olika kopplingar mellan vindsmiljöerna ovanför och i de nuvarande kyrkorummen nedanför innertak och valv.

Varierande kyrkoarkitektur
Två av de fem kyrkorna var troligen betydligt lägre vid 1100-talets mitt. Väggarna förhöjdes senare och hela takkonstruktionen flyttades upp och återanvändes.

– Samtidigt hade två av de fem kyrkorna sannolikt den höga höjd de har idag. Undersökningen pekar därmed på att det uppfördes stenkyrkor med olika höjd vid 1100-talets mitt.

Tidigare studier har funnit att de flesta tidigmedeltida små kyrkorna troligen hade endast en ingång till långhuset, sydportalen i sydvästra hörnet av rummet. De nya studierna lyfter fram att det inte är omöjligt att det fanns fler entréer i långhusens västra del från början. Förutom sydportalen, argumenteras i forskningen för en öppning mitt i västväggen samt i visa fall även en i norrväggen.

– Idag har kyrkorummen stora fönster som skapar direkt kontakt mellan ute och inne, och släpper in ett betydande ljus. Rummen i 1100-talskyrkorna hade istället små fönster eller öppningar som satt högt upp. En besökare måste vända sig om mot ingången för att kunna se ut. Det ursprungliga rummet skapade på så sätt en känsla av att befinna sig i en grotta.

Preliminära analyser pekar dessutom på att takstolarna ursprungligen var målade vita med kalkfärg.

­­Avhandlingen:
Interpretations of old wood, Figuring mid-twelfth century church architecture in west Sweden

Kontakt:
Kristina Linscott, 031-786 93 56, 0703 62 71 25, kina.linscott@conservation.gu.se

 

 

 

 

forskning.se Göteborgs universitet

– Det som brister är framför allt beskrivningarna av varför en person inte kan jobba, att man exempelvis får panikångest när man träffar kunder, eller inte kan stå och gå vid maskinerna som vanligt, säger Karin Starzmann, doktorand i allmänmedicin med fokus på läkares sjukskrivningspraxis och syn på sjukskrivningar.

I ett delarbete i sin avhandling har hon studerat kvaliteten på 444 läkarintyg för sjukskrivning från 20 vårdcentraler i Skaraborg. Karin Starzmann är själv distriktsläkare i området och arbetar även övergripande med sjukskrivningar.

Resultaten visar att 56 procent av intygen vid symptomdiagnos, då patienterna har symptom men saknar sjukdomsdiagnos, hade brister. Andelen bristfälliga intyg i kategorin sjukdomsspecifika diagnoser var 44 procent.

Svår utmaning
– Symptomdiagnoser prognosticerar sämre kvalitet i intyg och sjukskrivningsprocess, men jag kan inte säga att det var speciellt bra i den andra gruppen heller. I båda grupperna saknades väsentligt innehåll, konstaterar Karin Starzmann.

Att läkare kan uppleva sjukskrivningsprocessen som en känsloladdad och svår utmaning framkom tydligt i en annan och kvalitativ delstudie, baserad på fokusgruppsintervjuer med totalt 28 vårdcentralsläkare i Västra Götaland. Även AT- och stafettläkare deltog.

Karin Starzmann menar att det behövs ett omtag i sjukskrivningsfrågan då läkare tycker att det är så svårt. Det har satsats stort på olika reformer och utbildning till läkare – hon utbildar själv läkare och annan vårdpersonal i försäkringsmedicin – men trots detta har de svårt att hantera sjukskrivningsfrågan.

Speciella team föreslås
– Många tycker fortfarande att det är ett betungande och svårt uppdrag att vara sjukskrivande läkare, som tar mycket mottagningstid i anspråk på vårdcentralen. Ett förslag de kom fram till var att speciella team eller sjukskrivningsläkare skulle ta hand om de längre sjukskrivningarna.

Så sker i många andra länder, och även på försök i Sverige. En modell som enligt Karin Starzmann kan bidra till att kvalitetssäkra och legitimera en stundtals ifrågasatt försäkring, och därmed skydda patienterna.

– Jag brukar säga att sjukskrivningar ska vara rätt doserade, inte för mycket eller för lite. Det är viktigt för att vi ska få systemet att fungera. Det är också viktigt att inse att det inte finns någon quick-fix. Många tror att det finns en enda lösning när det gäller sjukskrivningar, men man måste ta hänsyn till många faktorer, säger Karin Starzmann.

Avhandling:
The physician and the sickness certification

Kontakt:
Karin Starzmann

forskning.se Malmö universitet

Mats Fred vid Malmö universitet har studerat hur svenska kommuner använder projektbaserade arbetssätt i allt större utsträckning. Utvecklingen kan få oväntade konsekvenser. Både för projektlogik och byråkratisering.

– Kommuner lanserar ofta projekt utifrån en förväntning att arbetssättet ska vara innovativt, kreativt och annorlunda, säger Mats Fred.

– Min studie visar att mycket av den kommunala projektpraktiken snarare bidrar till mer byråkrati om än förklädd i andra, projektinspirerade, termer.

Projekt definieras här som tillfälliga insatser utförda med specifik personal och resurser i syfte att nå på förhand preciserade mål. I offentlig sektor ses dessa projekt som undantag från den ordinarie byråkratiska verksamheten. Projekten förväntas bidra till mer flexibilitet, innovation och samverkan.

Varför ökar intresset för projektorganisering i offentlig sektor?

Reformarbete har ofta inneburit projektorganisering. Det finns större tillgång på pengar eftersom de öronmärks för projekt. Det finns också en spridning av projekt och projektidéer mellan olika kommunala organisationer.

Men också politiken driver på projektifieringen, menar Mats Fred i sin avhandling.

– Att lansera projekt anses vara att visa handlingskraft.

Forskningen visar också hur högre tjänstemän argumenterar för projekt som medel för effektivisering. Konsulter som förespråkar och säljer vad som beskrivs som effektiva och flexibla organisatoriska ”lösningar” som organiseras genom projekt, är ytterligare en drivkraft.

För att hantera mer projektverksamhet anpassar sig kommunerna genom fortbildning, reformarbete och omorganisering.

Trojansk häst
Projektifiering kan förstås dels som en ökad användning av projekt, men också som en spridning av en projektlogik, menar Mats Fred.

Projektifiering påverkar hur den kommunala verksamheten organiseras och praktiseras. Projektlogiken förändrar exempelvis hur tjänstemän och politiker uppfattar och förstår sitt uppdrag och arbete.

– Dessa förändringar är ofta oförutsedda konsekvenser, varför jag använder liknelsen med en trojansk häst.

Praktiska exempel på detta är att utbilda tjänstemän i projektmetodologi och projektledning. Det kan också handla om att skapa projektkontor och kommunala projektmodeller för både projekt som ordinarie verksamhet, eller att organisera egna projektfinansieringssystem.

– Dessutom kan vi se utvecklingen av ett projektrelaterat språk, säger Mats Fred.

Avhandlingen:
Projectification: the Trojan horse of local government

Kontakt:
Mats Fred, Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet, mats.fred@mau.se, 040-665 7274

forskning.se Linköpings universitet

Introduktionsprogrammet, som Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för, är en av de första kontakterna många migranter har med det svenska samhället.

– De intryck och det meningsskapande som de nyanlända gör av introduktionen hjälper till att forma bilden av det land de nu ska leva i. Uppfattar migranterna att de exempelvis måste omforma sin identitet för att bli ”svensk” finns det risk för att de istället tar avstånd från samhället, säger forskaren Afrah Abdulla vid HögskolanVäst.

Afrah Abdulla har i sin doktorsavhandling studerat hur tolv arabisktalande nyanlända uppfattar etableringsinsatserna, hur deras lärande under dessa två år ser ut och tolkningarna av de nya erfarenheterna.

Hon har också studerat vad olika policydokument säger om etablering samt gjort observationer i samhällsorienteringskursen för nyanlända.

God medborgare har arbete
Avhandlingen visar att etablering till stor del handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda medborgare”. Bland annat i kursmaterial från samhällsorienteringskursen framträder bilden av den goda medborgaren som självständig, sekulariserad, jämlik, ärlig, ”god” förälder och laglydig. I kursen ställs detta ”svenska” ibland mot det som målas upp som ”arabiska tankesätt”.

En god medborgare är också en medborgare med arbete. Migranterna i studien instämmer i att arbete är ytterst viktigt för att komma in i det nya samhället, men nästan samtliga tycker att Arbetsförmedlingen är en myndighet som försvårar för dem.

Introduktionsprogrammet

Introduktionsprogrammet samordnas av Arbetsförmedlingen och består främst av tre delar; kursen i samhällsorientering för nyanlända, SFI (svenska för invandrare), och olika insatser för att påskynda etablering på arbetsmarknaden, exempelvis praktik.

De upplever att de tvingas ta ”paketerbjudanden” som inte tar hänsyn till exempelvis hälsa eller tidigare utbildning. I en av forskarens intervjuer berättar en man att han fått rådet att gå en mekanikkurs trots att han är elektriker.

Försummad kompetens
En annan har blivit starkt avrådd av sin handläggare att starta egen dataservicefirma, trots att han har lång erfarenhet av detta från hemlandet och brinner för sitt yrke.

En del av etableringen går ut på att ”fostra självständiga människor som deltar i formandet av sin egen framtid” (SOU 2008:58), men de nyanländas mening är att Arbetsförmedlingen inte låter dem göra detta.

Migranternas mening om Arbetsförmedlingen är att den försummar deras kompetens, behov och önskemål, vilket de anser vara en förlust både för sig själva och för det svenska samhället.

I introduktionsprogrammet förmedlas också svenska värderingar kring barnuppfostran. Det är ett område som många nyanlända identifierar som svårt av flera anledningar. Dels för att deras syn på barnuppfostran inte alltid stämmer överens med det de får höra på introduktionen.

Uppfostra barn på svenskt vis
Vissa av de nyanlända efterfrågar exempel på hur man ska uppfostra sina barn ”rätt” om det de gör anses som fel.

Det som förvånade Afrah Abdulla var att vissa av de nyanlända har skapat sig bilden av att svenska myndigheter direkt kan ta barnen ifrån dem om de som föräldrar agerar fel. En rädsla som inte gynnar den som försöker bli en del av ett nytt samhälle.

– Barnen, som ofta är anledningen till att man flytt, är en stor oroskälla för föräldrarna i det nya landet. Efter att ha gjort de här intervjuerna ser jag att det kan finnas ett behov av att, istället för att bara utgå från individen, också ta ett helhetsgrepp kring familjen, säger Afrah Abdulla.

Avhandling:
Readiness or resistance? Newly arrived adult migrants’ experiences, meaning making, and learning in Sweden, Afrah Abdulla, Linköping Studies in Behavioural Science, No 203

Kontakt:
Afrah Abdulla, afrah.abdulla@hv.se, 0520-223754

forskning.se Stockholms universitet

När Mie Josefson bad förskolepedagogerna att berätta om omsorg möttes hon av tystnad. Svårigheten att sätta ord på omsorgen rundade hon genom att istället tala om ansvar. Då kom berättelserna, om dilemman och konflikter, om orosanmälningar och medvetet gränsöverskridande.

– Jag överraskades av det enorma ansvar pedagogerna gör anspråk på att ta, utöver det ansvar som de ska ha i sin profession. Det är ett arbete som görs, men som det inte talas om. Omsorgen är en viktig aspekt av yrket att skriva fram, vilket också betonas i förarbetet till den nya läroplanen för förskolan, säger Mie Josefson.

Serviceinstans eller pedagogisk verksamhet
Pedagogernas berättelser belyser spänningsfältet mellan myndighetsutövning och föräldrars integritet. Den gamla frågan om förskolans roll, som kompensation eller komplement till föräldrarnas fostran, speglar förändringen av förskolans uppdrag – från 90-talets familjepolitiska välfärdsprojekt till en självständig del av utbildningssystemet på 00-talet.

– Den motsättningen lever kvar i min intervjustudie, till exempel när förskolepedagoger och föräldrar hamnar i konflikt gällande barns vistelsetider eller när barn lämnas sjuka på förskolan. Enligt pedagogerna signalerar det att förskolan betraktas som en serviceinstans snarare än en pedagogisk verksamhet.

Förskolans arbete med omsorg sätts ibland i relation till lärandemålen, som om omsorgen sker på bekostnad av undervisningen. Eller så läggs ett starkt fokus på lärandet, vilket bland annat syns i några av Skolinspektionens granskningar av förskolans pedagogiska uppdrag.

Lärande utanför ramen
– Utbildningen i förskolan ska utgå från en helhetssyn där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Omsorgen är en förutsättning för lärandet. Det glömmer man när man enbart tittar på lärandemålet. Lärande sker i situationer där vi inte alltid förväntar oss att det ska ske, säger Mie Josefson.

Hon menar att förändringar i skolsystemet kräver fortsatta studier av förskolan. Som att studera vilka konsekvenser dessa förändringar får för förskollärarnas professionella ansvar, bland annat i relation till föräldraansvaret.

– Förskolan blir allt viktigare för hela skolan. Kvalitet, ansvar och integritet är frågor som är viktiga. Liksom att säkerställa att respekten för förskollärarnas yrke är hög, påpekar Mie Josefson.

Avhandling:
Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Kontakt:
Mie Josefson, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, mie.josefsson@buv.su.se, 070-267 66 39

forskning.se forskning.se

– En inbillad eller upplevd ”Clash of Cultures” kan mycket väl ligga bakom våld och fientlighet mellan delar av den muslimska och den icke-muslimska världen, säger Milan Obaidi, forskare vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

I fem delstudier bland tre grupper och sju olika kulturella kontexter har forskare från Danmark, Norge, USA och Sverige visat att det är samma psykologiska processer som förklarar fientlighet gentemot respektive främlingsgrupp bland icke-muslimska västerlänningar, muslimska minoriteter i väst och muslimer som bor i Mellanöstern.

Hotet mot den egna kulturen
Forskarna frågade totalt 705 muslimer och 522 icke-muslimska västerlänningar om deras attityder gentemot den andra gruppen. Det här är den första komparativa studie som utforskar huruvida liknande hotuppfattning förutsäger fientlighet och våld hos muslimer som bor i Europa och Mellanöstern och hos icke-muslimer i Europa och USA.

Resultaten visade att ju mer individerna i varje grupp kände att den andra gruppen hotade deras kultur, traditioner, normer, värden och livsstil, ju starkare var deras intentioner att attackera och visa fientlighet emot dem. Resultaten gällde såväl västerlänningar i USA och Skandinavien som muslimer i Europa och Mellanöstern (här Turkiet och Afghanistan).

Fysiska hot spelade mindre roll
Forskarna fann det intressant att rädsla för krig, ockupation och försämrat ekonomiskt och fysiskt välmående bara spelade en liten roll. Med andra ord verkar varken icke-muslimska västerlänningar eller muslimer visa fientlighet mot den andra gruppen för att de upplever att deras fysiska säkerhet är hotad, utan för att de upplever att deras kultur, värden, normer, moral, filosofi och identitet är oförenliga.

Studiens resultat kan förklara varför västerlänningar ansluter sig till anti-muslimska organisationer som Pegida och ibland till och med är personligt villiga att förfölja muslimer. Samtidigt kastar studien också ljus över varför en del muslimer stöttade bombdåden i London och 11 september-attackerna och personligen deltar i terror mot väst eller reser utomlands för att slåss för andra muslimer.

– En inbillad eller upplevd ”Clash of Cultures” kan mycket väl ligga bakom våld och fientlighet mellan delar av den muslimska och den icke-muslimska världen, säger Milan Obaidi, forskare vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

Kontakt:
Milan Obaidi, milan.obaidi@psyk.uu.se, 018-471 6220

Studien: Milan Obaidi, Jonas R. Kunst, Nour Kteily, Lotte Thomsen, James Sidanius (2018) Living Under Threat: Mutual Threat Perception Drives Anti-Muslim and Anti-Western Hostility in the Age of Terrorism, European Journal of Social Psychology, DOI: 10.1002/ejsp.2362