Samhälle & kultur

forskning.se Göteborgs universitet

I en enkätstudie fick drygt 1600 svenska högstadieelever svara på frågor om hur de sextar och hur de upplever sexting både utifrån att vara avsändare och mottagare. Av deltagarna hade nära 15 procent själva skickat och drygt 30 procent hade tagit emot.

Studien visade att ungdomars sexting måste ses som ett komplext online-fenomen. Sannolikheten att man sextar beror på flera samverkande faktorer, till exempel ålder och pubertetsutveckling, men också upplevt vän- och föräldrastöd.

Sexta med partners vanligast
Bland deltagarna i studien var det vanligast att man sextade med en person som man var ihop med. Knappt 1 av 10 uppgav att de sextar med personer som är helt okända för dem.

– Vi ser att de som tar större risker på nätet i allmänhet, till exempel genom att lämna ut sitt riktiga namn och sin adress, också sextar i betydligt högre utsträckning. Vi kunde också se en viss tendens att de som känner att de har bra stöd av föräldrar i något lägre utsträckning sextar och i synnerhet inte med personer de enbart känner på nätet, säger Carolina Lunde, docent i psykologi och ledare för studien.

Flickor får oftare bilder från främlingar
Det som framkom tydligast i studien var dock att det finns en stark könsdimension av sexting: Flickorna får oftare än pojkarna ta emot meddelanden och bilder från främlingar. De känner sig också mer pressade att sexta. Medan pojkarna i studien som själva hade sextat ofta upplevde sexting som något positivt var flickornas upplevelser betydligt mer negativa.

– Att både killar och tjejer sextar vet vi sedan tidigare, men att flickors upplevelse av sexting är så mycket mer negativ än pojkarnas är väldigt nedslående. Det är tydligt att villkoren för flickor och pojkar fortfarande är olika, och därmed även möjligheten att utforska sin sexualitet på nätet. Samtidigt ska vi inte glömma bort att även en substantiell andel pojkar också har negativa erfarenheter eller känner sig pressade, något som vi sällan hör talas om, menar Carolina Lunde.

Studien är den första svenska studien som har gjorts i den här åldersgruppen och är en del av ett flerårigt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet.

Studien:
Sexting among adolescents: A nuanced and gendered online challenge for young people, Computers in Human Behavior, vol. 85, 2018 och är en del av projektet OWN YOUR BODY, ett flerårigt forskningsprojekt som finansieras av Forte.

Kontakt:
Carolina Lunde, docent i psykologi, carolina.lunde@psy.gu.se
Jonas Burén, doktorand i psykologi, jonas.buren@psy.gu.se

Inlägget Unga känner sig pressade att sexta dök först upp på forskning.se.

forskning.se forskning.se

Rom är ett av världens mest klassiska turistmål. En stad med historiska lämningar sedan årtusenden. Och en stad som genererat otaliga guideböcker, från medeltid och framåt.

– Rom är en stad där alla lager finns bevarade. De medeltida vägarna bygger på de antika och väldigt lite har förändrats i stadsmiljön, säger Anna Blennow som är universitetslektor i latin vid institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet.

Hon har lett ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om hur guideboken utvecklats genom historien. Forskarna valde en guidebok var, från medeltiden och in på 1900-talet och studerade dem genom bland annat workshops på plats i Rom.

Beskrivningarna har förändrats
– Vi gjorde stadsvandringar där vi tog ut våra böcker på promenad för att se vad som hände om vi försökte följa dem i verkligheten. Det är först då man fullt ut förstår vilka funktioner de olika böckerna har och vilken målgrupp de riktat sig till.

Forskarna kunde stanna en halv dag vid ett monument eller en plats för att se hur de olika böckernas beskrivningar har förändrats.

– Det var stora skillnader i vad man har tyckt varit sevärt och viktigt, vackert eller fult. Det är intressant att spåra upp vad guideboken tiger om, det säger mycket om tiden.

Piazza Navona

Anna Blennow tar Piazza Navona som exempel, en ikonisk plats full av arkitektur och konst och med stora inslag av barock. Det anses fint idag, men inte under 1800-talet. Då hade guideböckerna nästan inget att säga om piazzan.

Samma sak med Caravaggio, en konstnär vars verk alla vill se idag. De ansågs under en period inte vara bra konst och finns då inte med i böckerna. Vissa platser har förändrats mycket, exempelvis Forum Romanum som grävdes ut i större omfattning i slutet av 1800-talet och först då blev ett viktigt besöksmål.

Stereotyper i befolkningen
Forskarna fann vissa stereotyper, exempelvis i beskrivningar av Roms befolkning. Först nämns de inte alls men skildras sedan som lite farliga.

– När befolkningen dyker upp i böckerna blir de ett pittoreskt inslag – men som resenären helst inte ska interagera med. Man kunde bli lurad och lokala guider påstods kunna komma med osann information.

En guidebok ska dels visa vägen och dels ge information. Den ska vara strukturerad geografiskt så att man kan ta sig fram, men också berätta tematiskt. Förslag på lagom långa promenader återkommer i alla epoker.

– De funktioner som vi hittade i guideböckerna har varit lika under alla tider. Det som har skiftat är vilka som reser och vad de har för syfte med resan.

Ekonomi och infrastruktur styr resandet
De typiska Romresenärerna är dels pilgrimer som besöker religiösa platser, dels historiskt och arkeologiskt intresserade och dels turister som mest vill strosa omkring och äta glass och dricka prosecco.

Medeltiden är pilgrimernas tid, under renässansen och framåt reste de bildade och bemedlade, på 1800-talet ger sig medelklassen ut och under 1900-talet kommer massturismen i stor skala då även arbetarklassen får råd att resa.

– Resandet påverkas mycket av ekonomi och infrastruktur. Som när järnvägsnätet byggs ut över hela Europa och när flygresor blir så pass billiga att nästan vem som helst kan flyga.

Den guidebok Anna Blennow själv djupstuderat är den allra äldsta, från 800-talet. Den finns i ett klosterbibliotek i Schweiz, i ett enda exemplar. Den är kortfattad med listor på monument, men så fiffigt upplagd att de monument som listas på bokens vänstersida också ligger på vänster sida när man rör sig genom staden, och vice versa.

– Den är som en karta i ord.

Världens äldsta guidebok från 800-talet beskriver Rom. Boken finns i ett enda exemplar, på ett Klosterbibliotek i Einsiedeln i Schweiz. Bild: Einsiedeln, Stiftsbibliothek, Codex 326(1076), f. 67r – Manuscript of collected works

Pocketformat bäst
Bilder och kartor kommer först under 1600-talet. Alla böcker som forskarna valt hade samma storlek: pocketformat. Förlag har ibland gjort försök med större format men det enda som verkar funka i längden är den lilla pocketboken.

Vissa guideböckerna talar med en anonym, objektiv röst medan andra har en personlig ton där författaren blir en god vän. Ett exempel på det senare är Rom på 8 dagar från 1927, den första svenska guideboken om staden skriven av journalisten Ellen Rydelius.

– Hon är en pålitlig vän som man tar i handen och ger sig ut med.

Anna Blennow är besatt av guideböcker, så fort hon ska ut och resa tar hon med sig en äldre guidebok. Om den är omkring hundra år eller yngre finns de monument och hotell som den rekommenderar nästan alltid kvar.

– Det är ett jätteroligt experiment som man kan göra.

Annat värde än det digitala
Malin Zillinger som universitetslektor vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet forskar om resenärers sätt att söka information idag. Hon konstaterar att guideboken håller ställningarna – i vår alltmer digitaliserade värld.

– Guideböckerna är fortfarande stora, det är inte så att det digitala har tagit över.

Forum Romanum

Hon konstaterar att guideboken har fått ett annat sorts värde än förr, den har vissa fördelar gentemot det digitala. Den samlar olika sorters information på ett bra sätt, den blir något som vi samlas kring och som vi litar på, mer än på nätet. Vi spenderar tid med guideboken, läser den som en roman och den blir en statussymbol, något att sätta i bokhyllan för att visa upp hur vi rest.

Digital information funkar bäst i vissa situationer: innan vi bestämt resmål, strax innan vi ska besöka till exempel ett museum för att kolla öppettider och sådant, och om vi ska boka resor och boende själva.

­– Då spenderar vi mycket tid på nätet. Myten om att sökningar på internet är enkla – det stämmer inte. Det är inte alltid lätt att hitta, sökvägar är inte så logiska.

Lagom kunskap är bäst
Malin Zillinger menar att vi vill ha lagom mycket fakta innan vi ger oss ut och reser.

– Jag behöver ett visst mått av information – men inte för mycket. Jag vill vara en äventyrare och kunna upptäcka saker på plats och det gör jag inte om jag redan vet allt.

Malin Zillinger gjorde för ett antal år sedan en studie vid turistforskningsinstitutet ETOUR vid Mittuniversitetet om hur tyska guideböcker skildrade Sverige. Hon fann bland annat att de inte alltid hade så bra koll på geografin, en av dem hade exempelvis Idre i Dalarna som den nordligaste destinationen. Men det har blivit bättre konstaterar hon.

– De har bättre koll idag, de som skriver guideböcker är ofta hängivna resenärer. Det är sällan jag upptäcker några felaktigheter.

Hon fann också vissa stereotypa beskrivningar av Sverige, som ”älgarnas land” eller ”de röda stugornas kungarike” – och det lever kvar.

– Det är svårt att förändra stereotyper. Om bilden av Sverige är att där finns älgar och att det är roligt – då blir det också det som jag letar efter. Bilden av Astrid Lindgren-landet lever fortfarande starkt, beroende på att generationen som läste henne när de var små vill förmedla det vidare till sina barn.

Text: Helena Östlund, på uppdrag av forskning.se

Inlägget På vift med medeltidens guidebok dök först upp på forskning.se.

forskning.se Mälardalens högskola

– Vår forskning visar bland annat att en femtedel av hyresgästerna är villiga att engagera sig i miljöarbetet och kan vi få deras hjälp att engagera resten kan det få betydande, positiva effekter på miljöarbetet, säger Peter Ekman, docent i företagsekonomi vid MDH, som tillsammans med MDH-forskarna Jimmie Röndell och Peter Dahlin, drivit projektet.

Forskningen visar också att kommunikation är en nyckelfaktor.

– Många hyresvärdar gör en hel del positivt ur ett hållbarhetsperspektiv, men hyresgästerna är inte medvetna om det, eftersom de inte nåtts av informationen. Hyresvärdarna behöver jobba lite hårdare med att tydliggöra det arbete som man faktiskt lägger ner.

Peter Ekman menar att det kan få positiva effekter på hälsan att veta att byggnaden man bor i är miljövänlig och bidrar till en hållbar värld.

– I USA talar man om ”warm glow”. Det behöver vi bli bättre på här i Sverige, säger han.

Sju problemområden
Forskarna har identifierat sju områden som utgör problem men som också innebär möjligheter:

  1. Kommunikation. Utgör grunden och är ett tecken på att vägen till hållbara fastigheter kräver att hyresgäster är en del av det fortlöpande hållbarhetsarbetet. Enkätresultatet visar att det finns ett behov av att träffas tillsammans med andra hyresgäster och prata om miljöarbetet.
  2. Byggnaden. Att vistas i en byggnad som byggts med låg påverkan på miljön och långsiktighet i åtanke påverkar de som arbetar i den positivt.
  3. Energi. Det finns ett behov bland hyresgästerna att få information om energiförbrukning och hur man kan sänka den.
  4. Vatten. De flesta hyresgästerna såg vatten som en viktig och sinande resurs.
  5. Avfall. Hyresgästerna vill ha en kontrollerad sop- och avfallshantering men endast en mindre andel är intresserade av ett cirkulärt tänkande(till exempel att utbyta kontorsmöbler)
  6. Infrastruktur. Intresse för hur man tar sig till och från lokalen och kommunikationsmedel i fastigheten.
  7. Well-being. Fastigheten har en central roll att fylla i människors välbefinnande.

I förlängningen vill forskarna fortsätta att undersöka vilka kännetecken man kan hitta hos de hyresgäster som är villiga att engagera sig i miljöarbetet, pionjärerna, för att på så sätt kunna få fler att engagera sig.

Så gjorde forskarna

I projektet ”KPI2030 Nyckeltal för Framtidens hållbara fastigheter” har en stor grupp hyresvärdar och över 500 hyresgäster från kommersiella och offentliga fastigheter deltagit via workshops, diskussioner och enkäter.

En forskargrupp vid Mälardalens högskola (MDH) har tillsammans med medlemmar från Stockholms stads forum för hållbara fastigheter undersökt hur man kan få till ett bättre samarbete mellan hyresvärdar och hyresgäster. Det för att minska negativ påverkan på miljön och bättre ta tillvara på jordens resurser.

Målet med projektet var att ta reda på hur hyresvärdar och hyresgäster kan få en bättre dialog och tillsammans arbeta för att skapa en hållbar och miljövänlig byggnad. Studien undersökte också vilka hållbarhetsområden som hyresgästerna fann intressanta. Visionen är att både hyresgästen och hyresvärden ska öka sitt engagemang för hållbarhetsfrågor och stimulera utvecklingen och användningen av nya innovativa lösningar för att mäta och följa upp insatser.

Kontakt:
Peter Ekman, docent i företagsekonomi vid MDH.

Inlägget Engagerade hyresgäster grunden för miljövänliga fastigheter dök först upp på forskning.se.

forskning.se forskning.se

Som en del i omställningen mot förnybar energi vill många energiföretag göra det möjligt för privatpersoner att producera sin egen solel. Det låter rätt enkelt att stå för sin egen el genom solpaneler på hustaket, men förutsättningarna och lagstiftningen skiljer sig åt mellan olika länder, vilket innebär att en affärsmodell som fungerar för ett energiföretag på en viss marknad inte nödvändigtvis fungerar på en annan marknad.

− Energiföretag som inspireras av andra företags lyckade affärsmodeller måste bli mer medvetna om att en affärsmodell från en viss marknad inte kan användas rakt av på en ny marknad. Den behöver anpassas till sitt nya område för att fungera framgångsrikt, säger Kajsa Ahlgren Ode, som för sin avhandling studerat affärsmodeller för solenergi.

Hon kallar modeller som förflyttas från en marknad till en annan för ”resande affärsmodeller” som behöver ”översättas” till sin nya marknad.

Vad är en affärsmodell?
En affärsmodell handlar om hur ett företag arbetar för att nå framgång och det inbegriper vad företaget erbjuder, hur kunderna nås, hur företaget organiserar sig och hur man får bäst avkastning. Kajsa Ahlgren Ode menar att det fokuseras på affärsmodeller allt mer.

− Affärsmodell är ett begrepp som de senaste tio åren blivit allt mer populärt att använda. Inom forskningen, i företagsvärlden och hos beslutsfattare kan man se att terminologin används allt mer och att organisationer i allt högre grad pratar om och arbetar med sin affärsmodell för att uppnå verksamhetens visioner.

I intervjuer med företagsledare och entreprenörer har hon förstått att många företag betraktar affärsmodeller som allmängiltiga och att det finns en uppfattning om att ett lyckat koncept på en marknad automatiskt fungerar framgångsrikt på en annan.

− En del företag betraktar affärsmodellen som en prototyp som kan kopieras. Då glömmer man bort att modellen formas av en mängd faktorer som mänskliga och individuella aspekter, lagar, regleringar och geografiska förutsättningar, säger Kajsa Ahlgren Ode.

När energibolagen missar att marknadsanpassa sin affärsmodeller, blir försöken att skapa en marknad för solenergi mindre framgångsrika i vissa länder än i andra. Det tar längre tid att  fram ett erbjudande som är attraktivt för kunderna och en affärsmodell som fungerar

− Det är mycket olyckligt, menar Kajsa Ahlgren Ode, eftersom det uppstår en bromsande effekt för det flertalet länder som är beroende av just solenergi för att minska sina koldioxidutsläpp och ställa om till förnybar energi.

I vilka länder är solel ett framträdande energislag?

− I exempelvis Tyskland, USA och Japan är solel stort bland privatpersoner. Solel för storskalig produktion, i stora solelsparker, finns mycket i Kina och Indien, säger Kajsa Ahlgren Ode.

Hur bra är vi i Sverige på solel och hur står vi oss i förhållande till andra länder?

− I Europa anses Sverige vara en mellanstor marknad som växt de senaste åren. Men Europa tillhör inte de starkast växande marknaderna globalt, där ligger exempelvis Asien och Nordamerika före, och Syd- och Centralamerika är på gång.

− För klimatets skull är det bråttom att ställa om till hållbara energisystem. Att förstå hur affärsmodeller för solenergi blir framgångsrika är en viktig del i den processen. Om energiföretagen förstår utmaningarna med att ta in en ny affärsmodell i sin organisation, eller etablera en affärsmodell på en ny marknad, kan det leda till en snabbare energiomställning, säger Kajsa Ahlgren Ode.

Avhandling:
Travelling business models – On adapting business models to new contexts i ämnet Industriell ekonomi vid Designvetenskaper, LTH.

Kontakt:
Kajsa Ahlgren Ode, Industriell ekonomi, Designvetenskaper, 46 73 420 70 02

Inlägget Affärsmodeller över gränserna om solelen ska vinna land dök först upp på forskning.se.

forskning.se SLU

När lantbrukare hade 20-30 kor som stod uppbundna i ladugården under en stor del av året, kunde de ha god koll på varje individs hälsa och kynne. Liksom liksom varje gång korna togs hem för att mjölkas under betessäsongen. Detta har alltid varit viktigt och människor med särskilt god förmåga att läsa av kors beteenden brukar sägas ha ”koöga”.

I modern mjölkproduktion, med lösgående djur i allt större besättningar, har arbetet effektiviseras genom mer mekanisering och automatisering, till exempel av mjölkning och utfodring. Skötseltiden för varje enskilt djur blir kortare och det blir svårare att hålla ögonen på alla kor, samtidigt som det ställs stora krav på tillsyn av djuren.

”Virtuellt koöga”
En lösning på problemet skulle kunna vara ett helautomatiskt system för kontinuerlig övervakning av djurhälsa och djurvälfärd – ett ”virtuellt koöga”. Ett viktigt steg i den riktningen har nu tagits av Oleksiy Guzhva från SLU i Alnarp, som presenterade sin doktorsavhandling för en tid sedan.

Här har fysisk kontakt mellan kor registrerats och beskrivits – en ko trycker huvudet mot en annan ko. Kroppskontakt kan vara allt från ett vänskapligt nosande med mulen till en mer aggressiv stångning. Kollaget visar olika skeden i arbetet, från den matematiska beskrivningen av kons geometri, till den automatiska identifieringen av fixpunkter på kons kropp. Bild: Oleksiy Guzhva

Redan idag finns flera tekniska hjälpmedel som gör det möjligt att förbättra övervakningen av djurs hälsa, fruktsamhet och produktion i lösdriftsstallar. Med hjälp av sensorer, kameror och bildanalys går det till exempel att upptäcka juversjukdom och hälta, bedöma hull hos kor, samt se var djuren befinner sig i stallet. Det är också möjligt att registrera vissa beteenden på individnivå hos nötkreatur.

Det Oleksiy Guzhva har gjort är att utveckla teknologi och verktyg som kan användas för att studera kors beteende, rörelser, positioner och samspel med andra individer. Inom detta område är han och hans SLU-kollegor pionjärer.

– Det finns några studier som visar vad enskilda kor gör, men ingen annan har lyckats fånga upp samspelet mellan olika kor, och kvaliteten på detta, säger Oleksiy Guzhva. Vi visar att ”big data” har stor potential i mjölkproduktionen. Med bildanalysteknologi kan man fånga upp förändringar i djurgruppens beteende, som signaler på djurens välbefinnande och hälsa, och därmed åtgärda problem tidigt.

En matematisk beskrivning av en ko
Det första målet var att undersöka om det var möjligt att i en videofilm automatiskt definiera vad som är en ko i hennes stallmiljö samt bestämma hennes position. För att klara detta utvecklades en ny matematisk modell som beskriver en ko som ett geometriskt objekt. Med den nya modellen, som förbättrades genom maskininlärning, visade det sig vara möjligt att studera olika interaktioner mellan korna. Den automatiska utrustningen fångade upp nästan 85 procent av de interaktioner som en erfaren observatör upptäckte.

Arbetet har tydliga paralleller med den utveckling av kameror och ansiktsigenkänningsteknik som görs för övervakning av människor i stadsmiljöer.

– I princip är det samma problematik, men det vi har gjort är betydligt mer avancerat, säger Oleksiy Guzhva. Vår utrustning kan följa djuren automatiskt, men också registrera hur de beter sig mot varandra, både snälla och elaka saker.

Fungerar bland spindelnät i lagårdsmiljö
Avhandlingen innehåller fördjupningsstudier inom flera områden. En sådan visar hur man kan spåra och identifiera enskilda kor med videokameror och datamarkörer (till exempel selektionsgrindar eller mjölkningsrobotar) som redan finns i ladugårdens datasystem, dvs. utan att sätta fast några sensorer på korna. Systemet fungerade trots att ljuset varierade under året och att det fanns spindelnät i taket som delvis skymde kameralinsen. Studien visade vidare att kor kunde spåras i över 20 minuter, i situationer med max 10 kor.

Stor nytta i forskningen
Fortfarande återstår mycket utvecklingsarbete innan de övervakningssystem forskarna skisserar på kan komma i praktisk drift i ladugårdarna. Tekniken kan dock utnyttjas ganska snart i forskningssammanhang. För att förstå hur kor fungerar på individnivå och i grupp görs idag manuella beteendestudier som är mycket tidskrävande och därmed kostsamma.

I avhandlingen beskrivs en teknik som gör det möjligt att med hög precision sovra fram intressant videomaterial för beteendestudier. Bland annat gick det att sortera bort hälften av de inspelade videosekvenserna, utan att förlora mer än 4 procent av de intressanta bildsekvenserna. Detta effektiviserar analyserna och sparar mycket forskningstid.

Avhandlingen:
Computer vision algorithms as a modern tool for behavioural analysis in dairy cattle

Kontakt:
Oleksiy Guzhva, Institutionen för biosystem och teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, oleksiy.guzhva@slu.se, 040-41 50 58

Inlägget Virtuellt ”koöga” övervakar kossorna i lagården dök först upp på forskning.se.

forskning.se SLU

När lantbrukare hade 20-30 kor som stod uppbundna i ladugården under en stor del av året, kunde de ha god koll på varje individs hälsa och kynne. Liksom liksom varje gång korna togs hem för att mjölkas under betessäsongen. Detta har alltid varit viktigt och människor med särskilt god förmåga att läsa av kors beteenden brukar sägas ha ”koöga”.

I modern mjölkproduktion, med lösgående djur i allt större besättningar, har arbetet effektiviseras genom mer mekanisering och automatisering, till exempel av mjölkning och utfodring. Skötseltiden för varje enskilt djur blir kortare och det blir svårare att hålla ögonen på alla kor, samtidigt som det ställs stora krav på tillsyn av djuren.

”Virtuellt koöga”
En lösning på problemet skulle kunna vara ett helautomatiskt system för kontinuerlig övervakning av djurhälsa och djurvälfärd – ett ”virtuellt koöga”. Ett viktigt steg i den riktningen har nu tagits av Oleksiy Guzhva från SLU i Alnarp, som presenterade sin doktorsavhandling för en tid sedan.

Här har fysisk kontakt mellan kor registrerats och beskrivits – en ko trycker huvudet mot en annan ko. Kroppskontakt kan vara allt från ett vänskapligt nosande med mulen till en mer aggressiv stångning. Kollaget visar olika skeden i arbetet, från den matematiska beskrivningen av kons geometri, till den automatiska identifieringen av fixpunkter på kons kropp. Bild: Oleksiy Guzhva

Redan idag finns flera tekniska hjälpmedel som gör det möjligt att förbättra övervakningen av djurs hälsa, fruktsamhet och produktion i lösdriftsstallar. Med hjälp av sensorer, kameror och bildanalys går det till exempel att upptäcka juversjukdom och hälta, bedöma hull hos kor, samt se var djuren befinner sig i stallet. Det är också möjligt att registrera vissa beteenden på individnivå hos nötkreatur.

Det Oleksiy Guzhva har gjort är att utveckla teknologi och verktyg som kan användas för att studera kors beteende, rörelser, positioner och samspel med andra individer. Inom detta område är han och hans SLU-kollegor pionjärer.

– Det finns några studier som visar vad enskilda kor gör, men ingen annan har lyckats fånga upp samspelet mellan olika kor, och kvaliteten på detta, säger Oleksiy Guzhva. Vi visar att ”big data” har stor potential i mjölkproduktionen. Med bildanalysteknologi kan man fånga upp förändringar i djurgruppens beteende, som signaler på djurens välbefinnande och hälsa, och därmed åtgärda problem tidigt.

En matematisk beskrivning av en ko
Det första målet var att undersöka om det var möjligt att i en videofilm automatiskt definiera vad som är en ko i hennes stallmiljö samt bestämma hennes position. För att klara detta utvecklades en ny matematisk modell som beskriver en ko som ett geometriskt objekt. Med den nya modellen, som förbättrades genom maskininlärning, visade det sig vara möjligt att studera olika interaktioner mellan korna. Den automatiska utrustningen fångade upp nästan 85 procent av de interaktioner som en erfaren observatör upptäckte.

Arbetet har tydliga paralleller med den utveckling av kameror och ansiktsigenkänningsteknik som görs för övervakning av människor i stadsmiljöer.

– I princip är det samma problematik, men det vi har gjort är betydligt mer avancerat, säger Oleksiy Guzhva. Vår utrustning kan följa djuren automatiskt, men också registrera hur de beter sig mot varandra, både snälla och elaka saker.

Fungerar bland spindelnät i lagårdsmiljö
Avhandlingen innehåller fördjupningsstudier inom flera områden. En sådan visar hur man kan spåra och identifiera enskilda kor med videokameror och datamarkörer (till exempel selektionsgrindar eller mjölkningsrobotar) som redan finns i ladugårdens datasystem, dvs. utan att sätta fast några sensorer på korna. Systemet fungerade trots att ljuset varierade under året och att det fanns spindelnät i taket som delvis skymde kameralinsen. Studien visade vidare att kor kunde spåras i över 20 minuter, i situationer med max 10 kor.

Stor nytta i forskningen
Fortfarande återstår mycket utvecklingsarbete innan de övervakningssystem forskarna skisserar på kan komma i praktisk drift i ladugårdarna. Tekniken kan dock utnyttjas ganska snart i forskningssammanhang. För att förstå hur kor fungerar på individnivå och i grupp görs idag manuella beteendestudier som är mycket tidskrävande och därmed kostsamma.

I avhandlingen beskrivs en teknik som gör det möjligt att med hög precision sovra fram intressant videomaterial för beteendestudier. Bland annat gick det att sortera bort hälften av de inspelade videosekvenserna, utan att förlora mer än 4 procent av de intressanta bildsekvenserna. Detta effektiviserar analyserna och sparar mycket forskningstid.

Avhandlingen:
Computer vision algorithms as a modern tool for behavioural analysis in dairy cattle

Kontakt:
Oleksiy Guzhva, Institutionen för biosystem och teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, oleksiy.guzhva@slu.se, 040-41 50 58

Inlägget Virtuellt ”koöga” övervakar kossorna i lagården dök först upp på forskning.se.

forskning.se Stockholms universitet

I studien analyserades 16 asylbeslut där ensamkommande barn åberopat förföljelse på grund av sexualitet. Det är samtliga sexualitetsärenden i beslut rörande gruppen ensamkommande barn under 2011 (av totalt 2 321). Vid beslutsdatumet var barnen i studien i genomsnitt 16,5 år gamla och den genomsnittliga handläggningstiden var omkring 5 månader. Studien visar att handläggarna förväntar sig att barnen, trots deras unga ålder, redan ska ha haft en stabil kärleksrelation, som dessutom helst bör ha varat under en längre tid.

Höga krav på ensamkommande barn
– Eftersom barnen i genomsnitt var under 16 år när de kom till Sverige är handläggarnas höga krav på deras tidigare relationer intressant att notera. Det är ju många ungdomar under 16 år som aldrig har haft en kärleksrelation, oavsett vilken sexuell läggning de har, säger Daniel Hedlund vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, en av forskarna bakom studien.

Resultaten av studien kan ses i förhållande till tidigare forskning av Daniel Hedlund som visar att det är höga krav för att ensamkommande barn ska uppnå trovärdighet i asylprövningen. Studien ska också ses i relation till tidigare studier som har indikerat att stabila relationer är viktiga för acceptans av homosexuella.*

För att bli trovärdig i förhållande till asylskäl på grund av sexualitet verkar det också krävas att den sociala kontext som det ensamkommande barnet har flytt ifrån som helhet har tagit avstånd från barnet. Eventuellt stöd från familjemedlemmar eller andra personer vid förföljelse och flykt ifrågasätts. Det verkar därmed finnas stereotypa föreställningar hos Migrationsverkets handläggare om sexualitet och homofobi i vissa länder. Exempelvis förefaller handläggare stämpla hela samhällen som homofobiska och därmed blir beteenden som faller utanför en sådan samhällsbild inte betrodda. Detta tillsammans med att höga krav på kvaliteten på de ensamkommande barnens tidigare samkönade sexuella relationer visar att det finns villkor för att asylskäl ska bli trovärdiga i asylprövningen.

Barnets identitet som homosexuell inte i fokus
Ett annat resultat i studien är att barnens identitet som exempelvis homosexuell inte verkar diskuteras eller ifrågasättas. Istället verkar Migrationsverkets handläggare närma sig frågan om trovärdighet och tillförlitlighet utifrån barnets erfarenhet av samkönade sexuella relationer.

Av de 16 asylbeslut som analyserats beviljade Migrationsverket elva barn uppehållstillstånd med flyktingstatusförklaring (omkring 70 procent). Två barn beviljades uppehållstillstånd av andra skäl, vilket innebär att deras skyddsbehov i förhållande till sexualiteten inte ansågs trovärdiga. Tre barn fick avslag.

– Den här studien är relevant eftersom att det finns få studier om barn som söker asyl på grund av sexualitet sedan tidigare och inga tidigare studier som just förenar ensamkommande barn, asylärenden och sexualitet, säger Daniel Hedlund vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, en av forskarna bakom studien.

Artikeln
”Unaccompanied children claiming asylum on the basis of sexual orientation and gender identity” har nyligen publicerats i Journal of Refugee Studies.

*Wimark, Thomas & Hedlund, Daniel (2017) Samlevnad som ideologi i migrationslagstiftningen, Sociologisk Forskning 54 (1-2): 69-90.

Kontakt:
Daniel Hedlund, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, daniel.hedlund@buv.su.se, 08–120 763 16
Thomas Wimark, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, thomas.wimark@humangeo.su.se, 08–16 48 26

Inlägget Höga krav på unga HBTQ-personer som söker asyl dök först upp på forskning.se.

forskning.se VTI

Bilförare med diagnosen ADHD har i tidigare forskningsartiklar bedömts ha 3–4 gånger högre risk att krocka vid bilkörning. Slutsatserna är oftast baserade på studier med deltagare som har fler diagnoser än ADHD och därmed kan effekterna av ADHD vara överskattade. Dessutom har den tidigare forskningen i huvudsak begränsats till enbart manliga bilförare.

– Vi ville testa om förare med ADHD-diagnos kör annorlunda än förare utan någon diagnos. För att genomföra säkra och repeterbara tester har vi använt oss av en av VTI:s körsimulatorer, säger Birgitta Thorslund, forskare på VTI.

Så gjordes studien

Studien genomfördes i VTI:s körsimulator. 60 förare fick köra ett scenario som var 25 minuter långt och innehöll 15 olika händelser (som till exempel lekande barn, buss som stannar och älg som korsar vägen). 40 av förarna hade ADHD och 20 hade ingen diagnos, både män och kvinnor ingick i studien. 30 procent av deltagarna var professionella förare. Alla fick fylla dessutom fylla i en enkät om ålder, kön, diagnos, medicinering, körvanor och självbedömd körförmåga. Studien presenterades på konferensen Road Safety on Five Continents (RS5C) i maj.

Det ena syftet med studien var att undersöka skillnader i beteende och uppmärksamhet hos erfarna bilförare med respektive utan ADHD. Det andra syftet var att testa en simulatorbaserad metod för att testa körförmåga hos människor med funktionsvariationer.

Svårt se ökad risk med ADHD
– Vi samlade in data om hastighet, uppmärksamhet och reaktionstider. I en enkät fick deltagarna dessutom svara på frågor om sin subjektiva uppfattning om eget körbeteende och körförmåga, säger Birgitta Thorslund.

Resultaten i denna studie visade inga specifika effekter hos förare med ADHD, varken när det gällde hastighet, kollisioner eller avåkning. Grupperna skattar sig lika högt på körförmåga och hur mycket de gillar att köra bil.

– Det kan vara så att ADHD medför ökad risk, men våra resultat tyder starkt på att om en sådan skillnad finns, så är den förmodligen liten – betydligt mindre än somliga tidigare uppskattningar visat, säger Björn Lidestam, forskare på VTI.

Portabla körsimulatorer
Efteråt fick deltagarna också svara på frågor om hur de upplevde simulatorkörningen. Inte heller här fanns skillnader mellan grupperna. Frågorna gällde hur realistisk körningen kändes, hur koncentrerade och uppmärksamma de kände sig och om de kände av åksjuka.

– Vi kan konstatera att körsimulatorer är användbara för att studera specifika effekter av funktionsnedsättningar eller behov av körträning. Små körsimulatorer, som är portabla och billigare än stora simulatorer, skulle kunna användas i större utsträckning för dessa behov.

 

Rapporten:
Effects of ADHD on driver attention and , evaluated in a driving simulator

Kontakt:
Birgitta Thorslund, birgitta.thorslund@vti.se

Inlägget Samma resultat i körtest med eller utan ADHD dök först upp på forskning.se.

forskning.se VTI

Resultaten från en intervjustudie visar att illegal körskoleverksamhet erbjuder en rad olika tjänster mot betalning:

  • förfalskning av handledarintyg
  • handledd körträning
  • kunskapsprov som filmats på plats
  • hjälp att svara på kunskapsfrågor i samband med prov via en öronsnäcka
  • bokning av förarprov

Det vanligaste enligt de intervjuade är att man erbjuder handledning vid körträning mot betalning.

– Resultat från enkätstudien ger indikationer på att det finns en olaglig verksamhet som är relativt utbredd, säger Sonja Forward, forskare på VTI.

Fler bilar med dubbelkommando
De som ansåg att den olagliga verksamheten är stor var framför allt trafiklärare och förarprövare samt företrädare för Ekobrottsmyndigheten, där en åklagare har drivit ett mål till en fällande dom.

Enligt de intervjuade finns det många elever som tror att de anlitat en helt vanlig körskola då de betalat för körutbildning. Att verksamheten inte bedrivs i anslutning till en lokal lyftes fram som ett vanligt mönster inom den olagliga verksamheten.

Det framkom i studien att handledare/olagliga trafikskolor ibland har tillgång till bil med dubbelkommando. Under 2018 fanns 3 394 bilar med dubbelkommando som inte var eller hade varit registrerade på en trafikskola. Enligt de intervjuade finns det idag en stor efterfrågan på dessa bilar.

Olaglig verksamhet har fått härja fritt
Tidigare kunde en person ha ett obegränsat antal tillstånd men i nya föreskrifter begränsades detta, vilket för de flesta innebär 15 personer. Men ändringen i regelverket har alltså inte haft någon effekt på den olagliga körskoleverksamheten, något som de intervjuade var helt överens om. Och många efterfrågade en kombination av olika åtgärder för att stävja den illegala verksamheten.

– Ett problem är att den olagliga verksamheten har växt successivt i många år utan att bli motad. Det behövs en rad olika åtgärder som tydligt visar att det inte är acceptabelt och att det innebär allvarliga konsekvenser om reglerna bryts.

Forskarna vid VTI föreslår en lång rad åtgärder som behöver kombineras för att få bukt med det växande problemet.

  • Reducera antalet till 5 istället för 15 tillstånd samt att tillståndet är ett per elev istället för tillstånd för olika slags körkort.
  • Utred möjligheten med dispens för handledare som behöver utbilda fler än fem på grund av stor familj etc.
  • Öka samverkan med olika aktörer där trafiklärare/förarprövare berättar om den svenska utbildningen och varnar för den olagliga verksamheten för nyanlända.
  • Öka myndigheters samverkan och möjlighet att dela data som kan öka upptäckten av olaglig verksamhet. I nuläget finns en sekretess som kan göra det svårt.
  • Följ upp förekomsten av fordon med dubbelkommando och hur dessa bilar används.
    Förstärk konsekvensen av den olagliga verksamheten, exempelvis genom högre böter, indragning av körkort eller körkortstillstånd.

Så gjordes studien:

I projektet ingick en registerstudie, en intervjustudie och en enkätstudie. Registerstudien analyserade statistik om antalet elever per handledare, ägande av bilar med dubbelkommando, körprovsstatistik och utvecklingen inom trafikskolebranschen. I intervjustudien intervjuades 15 personer, med fokus på deras kunskap om den olagliga verksamheten. Enkätstudien besvarades av 521 personer. Enkäten handlade om deras körutbildning, både privat och på trafikskola.

Rapporten:
Effekterna av begränsat antal handledarskap: en utvärdering

Kontakt:
Sonja Forward, sonja.forward@vti.se

Inlägget Begränsningen av handledartillstånd verkningslöst mot olagliga körskolor dök först upp på forskning.se.

forskning.se forskning.se

Socialantropologen Margarida Paulo har genomfört fältstudier för sin avhandling i Mafalala, en stadsdel i huvudstaden Maputo, sedan 2013. Från de fattiga människornas berättelser där har hon kunnat teckna en mer nyanserad bild av HIV/aids-problematiken än så som frågan ofta beskrivs.

HIV/aids-frågan är mer komplex vad som ofta erkänns, menar Margarida Paulo. Och måste hanteras därefter.

Framför allt visar hennes resultat att kunskapen måste öka bland såväl fattiga människor som inom icke-statliga organisationer och myndigheter.

Gratis kondomer väckte misstankar
– Frivilligorganisationer och statliga organ måste få en djupare förståelse för fattigas vardagssituation”, säger Margarida Paulo och tar som exempel ett tajming för att erbjuda folk att testa sig.

– Om personer inte dyker upp för ett test är det inte nödvändigtvis på grund av att de inte vill bli testade. Det kan istället vara att de har fullt upp med att leta efter dagsverken.

Motsvarande fann hon fördomar bland fattiga människor mot ansträngningar från icke-statliga organisationer och regeringen.  Exempelvis misstankar om att utdelning av gratis kondomer kan vara ett sätt att försöka döda de fattiga.

– Deras uppfattning var att om något ges gratis måste det vara av dålig kvalitet. Dåliga kondomer kan vara ett sätt att locka människor in i en känsla av säkerhet, medan de i realiteten blir smittade, säger Margarida Paulo.

Söker sig till traditionella botare
Ett annat område där förbättringar måste till gäller informationskampanjer.

– Det finns massa sådan, men de använder ofta ett tekniskt språk som inte förstås av de människor de vill nå, säger Margarida Paulo. Alla pratar inte portugisiska. Och ord som ”virus” är det inte självklart att alla förstår.

Att besöka ett sjukhus med speciella ingångar för patienter med hiv / aids är stigmatiserande och ett säkert sätt att bli socialt utfrusen. Därför tvekar folk att besöka sjukhus om de misstänker att de har fått HIV. Snarare besöker de en traditionell botare.

Ett närmare samarbete mellan dessa botare och sjukhusen skulle kunna fånga upp patienter i ett tidigare skede och ge behandlingar större chans att verka.

Bekämpa fattigdomen
I ett mer långsiktigt perspektiv pekar Margarida Paulo också på vikten av fattigdomsbekämpning för att effektivisera kampen mot HIV/aids. Utan adekvat utbildning måste många fattiga människor förlita sig på dagsverken för sitt livsuppehälle. Ofta som sexarbetare. Att inte veta hur man ska klara sig från dag till dag gör det svårt för smittade personer att planera och fortsätta med en behandling.

– Jag tror inte att svaret är att bara ge ut bidrag. Människor måste utbildas, så att de själva kan ta kontroll över sitt dagliga liv, säger Margarida Paulo

Kontakt:
Margarida Paulo, madoropau@gmail.com

Avhandlingen:
Dagliga kamp mot hiv / aids i Mafalala, Maputo (Moçambique)

Inlägget Traditionella botare en resurs i kampen mot HIV och aids dök först upp på forskning.se.

Integritetsinställningscenter

Avsluta ditt konto?

Ditt konto kommer att avslutas och all din data kommer att raderas permanent och kan aldrig återskapas. Är du säker på att du vill fortsätta?