Nyhet

forskning.se Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

– Vi hoppas att detta arbete kan bana väg för kliniska studier där man kan använda tillväxthormon som behandling i rehabfasen efter stroke, säger Jörgen Isgaard, professor i endokrinologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och även verksam som professor vid universitetet i Newcastle, Australien.

Behandling och rehabilitering efter stroke är en utmaning, både för den drabbade och för omgivningen. Återhämtningen innebär ofta en lång och svår process för att reparera talfunktion, minneskapacitet, tanke- och koncentrationsförmåga med mera. Oro, ångest och uttalad trötthet är också vanligt hos dem som överlevt en stroke.

Positiva resultat på möss
Att tillväxthormon generellt har positiva påverkan på kognitionen efter en hjärnskada har konstaterats i tidigare studier. Däremot är det första gången effekten av tillväxthormon prövas efter just stroke, och resultaten bedöms mycket positiva.

Mössen i studien, alla med framkallad stroke, behandlades antingen med infusion av tillväxthormon eller med placebo under fyra veckor. Under den sista behandlingsveckan testades de individuellt i särskilda burar med pekskärmar.

Djuren exponerades för visuella symboler i olika kombinationer där ett korrekt tryck med en tass på skärmen gav belöning i form av sockerlösning. Mössen som fått tillväxthormon tryckte rätt i åtta fall av tio, mot kontrollgruppens sex av tio. Efter experimentens avslut analyserades också en rad tillväxtfaktorer och biomarkörer i skadeområdet i hjärnan.

Kan även fungera för människor
– Det viktigaste nya fyndet är att tillväxthormon förbättrar kognition efter stroke jämfört med kontroller. Om detta fynd står sig på människa kan det leda till ett genombrott vad gäller behandling som underlättar rehabilitering och livskvalitet efter stroke, säger Jörgen Isgaard.

Tillväxthormon visade sig också främja plasticiteten i hjärnan. Behandlingen ledde till högre nivåer av markörer som bland annat återspeglar nybildning av blodkärl, reparation av nervskador och minskad förlust av hjärnvävnad jämfört med kontroller.

Nu hoppas forskarna kunna säkra mer finansiering för att påbörja kliniska prövningar och undersöka om behandling med tillväxthormon kan vara framgångsrikt även en tid efter insjuknandet i stroke.

– Det här har potential att helt förändra behandlingen av personer som överlever stroke, konstaterar Jörgen Isgaard.

Studie:
Growth Hormone Improves Cognitive Function After Experimental Stroke

Kontakt:
Jörgen Isgaard

Inlägget Stroke – rehabilitering får nytt hopp med tillväxthormon dök först upp på forskning.se.

forskning.se Lunds universitet

Samsø är världens första 100 procent förnybara energidrivna ö och har blivit utsedd till en av de mest inspirerande exemplen på ett hållbart energisamhälle. Feldheim är den första energisjälvförsörjande byn i Tyskland, med kommunala el- och uppvärmningsnät som levererar helt lokal förnybar energi. Byn framställs som en förbild för små samhällen vad gäller övergången till kolodioxidsnåla energisystem.

Måste uppfattas som rättvis
Avgörande för att lyckas med omställningen i båda fallen var att låta lokalbefolkningen vara delaktig i förändringen, visar en ny studie i tidskriften Journal of Applied Energy.

– Det var viktigt att hitta rättvisa lösningar för alla medborgare som drabbades antingen negativt eller positivt. Vi upptäckte att hanteringen av övergången måste upplevas som rättvis för att resultaten skulle bedömas som acceptabla, förklarar Henner Busch, forskare inom hållbarhet och en av författarna.

Möter ofta motstånd
För trots att övergången till fossilfria energikällor/koldioxidsnåla energikällor är avgörande för framtiden så möter politiker och tjänstemän ofta motstånd lokalt.

Forskarna menar att studien ger värdefulla insikter i hur förändringar kan genomföras effektivt på lokal nivå och hur samhällen kan reagera på energiomställningar. Studien visar även vad politiker, projektutvecklare och yrkesverksamma behöver ta hänsyn till vid planering och genomförandet av en sådan övergång.

– Vi såg att även kontroversiella projekt kan förverkligas om invånarna som utsätts för förändringen och behöver anpassa sig till den nya situationen upplever processen som rättvis och i huvudsak bra för samhället i fråga. För att lyckats med detta krävs det att alla inblandade får tid och utrymme för att diskutera – kommunikationen är avgörande för att lyckas sammanfattar Luis Mundaca, professor vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet och huvudförfattare till artikeln.

Kontakt:
Luis Mundaca, professor, Internationella miljöinstitutet, luis.mundaca@iiiee.lu.se, +46 46 222 02 57
Henner Busch, postdoc, LUCSUS (Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier), henner.busch@lucsus.lu.se

 

Inlägget Folkligt stöd förutsättning för fossilfri framtid dök först upp på forskning.se.

forskning.se Malmö universitet

Cirka sju procent utsätts för våld av sin nära partner, enligt en självrapportstudie 2012.

-Partnervåld är ett av våra stora folkhälsoproblem. Det drabbar många och får allvarliga konsekvenser för individen och för samhället i stort. Dessutom är troligen mörkertalen stora, det vill säga många som lever i relationer med våld anmäler det inte till polisen, säger doktoranden Klara Svalin vid Malmö universitet.

Använder riskbedömningsverktyg
När polisen blir inkopplad görs först en initial bedömning av hur allvarligt våldet är. Vissa fall går då vidare för att polisen ska göra en mer strukturerad och djupare bedömning. Dessa bedömningar görs med hjälp av riskbedömningsverktyg. Utifrån resultaten rekommenderar och hjälper polisen till för att skydda brottsoffret. Det kan exempelvis handla om överfallslarm, hjälp med att ansöka om kontaktförbud och att förmedla kontakter till kvinnojourer.

Klara Svalins avhandling riktar in sig på polisens riskbedömningsverktyg för upprepat partnervåld. Hon har närmare undersökt hur två olika verktyg fungerar när polisen använder dem. Särskilt fokus är att ta reda på hur väl bedömningarna fungerar för att identifiera högriskfall. Hon undersöker även hur väl olika handläggares riskbedömningar av samma ärenden stämmer överens. Även betydelsen av skyddsåtgärder granskades. Det rör sig om flera olika studier, varav en i Skåne.

Nära hälften utsattes för upprepat våld 
-Träffsäkerheten för att bedöma risker för upprepat våld är övergripande låg, säger Klara Svalin. Närmare hälften av brottsoffren utsattes för upprepat våld vid uppföljning i Skånestudien.
– De föreslagna skyddsåtgärderna hade inte heller någon preventiv effekt.

Generellt, menar Klara Svalin, var det också många faktorer som polisen hoppade över när de skulle bedöma risker för upprepat våld. De faktorer som polisen hade särskilt svårt att bedöma var faktorer kopplade till psykisk ohälsa. Det kan förklaras av att handläggarna saknade utbildning i hur psykisk ohälsa ska bedömas och att de inte heller hade information om gärningspersonernas psykiska tillstånd.

-Vi har presenterat det för polisen i olika sammanhang, säger Klara Svalin. Men jag upplever inte att polisen tagit det på särskilt stort allvar. Inga genomgripande förändringar har mig veterligen skett.

Avhandlingen:
Risk assessment of intimate partner violence in a police setting: reliability and predictive accuracy

Kontakt:
Klara Svalin, Institutionen för Kriminologi,  klara.svalin@mah.se

Inlägget Polisen dålig på att upptäcka risk för upprepat partnervåld dök först upp på forskning.se.

forskning.se Umeå universitet

Forskarduon Tomas Brodin och Jerker Fick fick chansen genom en intressant ansökan och en lyckosam pitch av sin projektidé. Det kallas Forskarhjälpen och målet är att skolelever ska få möjlighet att prova på riktig forskning, för att bättre förstå den vetenskapliga processen. Forskarna vid Umeå universitet får samtidigt hjälp med att samla in stora datamängder till sin forskning.

– Det här kommer att bli ett unikt och ett intressant dataset. Vi har testat konceptet på en pilotklass i Asmundtorp och det märks på eleverna att dom tycker det är roligt att utföra forskning på riktigt, utan facit. De var mycket intresserade, noggranna och fokuserade på uppgiften, säger Tomas Brodin, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Spindlar är länken mellan vatten och land
För sex år sedan började den tvärvetenskapliga forskargruppen, där ekologen Tomas Brodin och kemisten Jerker Fick ingår, att mäta halter av läkemedelsrester från avloppsvatten i våra vattendrag. Reningsverken är inte gjorda för att ta bort rester av läkemedel, så mycket av våra blodtryckssänkande, lugnande och smärtstillande läkemedel samt antibiotika hamnar i bäckar, åar och sjöar. Forskargruppen har kunna påvisa att mycket låga doser av läkemedel påverkar beteendet hos fiskar och vattenlevande insekter.

– Nu vet vi tillräckligt om ekologiska effekter på vattenlevande djur för att gå vidare och ställa oss frågan om djur som lever nära vattendrag i sin tur får i sig läkemedel från mänsklig användning. Om det händer så vill vi veta vilka läkemedel är vanligast och vilka ekologiska effekter kan vi förvänta oss, säger Jerker Fick.

Varför ska högstadieeleverna fånga in just spindlar?

– De spindlar som spinner nät är jättebra på att fånga och äta flygande insekter och det är just dessa som är länken mellan vattnet och land. Om spindlar äter stora mängder insekter som levt i förorenade vattendrag anrikas läkemedelsrester från insekterna i spindlarna.

Samla spindlar
Skolklasserna ska vi två tillfällen, i maj och i augusti, samla in vattenprover och 3-10 spindlar i burkar i sitt närområde som skickas direkt till forskarna. Forskarna hjälper sedan till att analysera resultatet och därefter kan både elever och forskare fritt formulera tankar kring orsaker och effekter av de läkemedel som hittats.

– Påverkas spindlarnas beteende, till exempel genom att de får svårare att springa fort? Vi hoppas att ungdomarnas kreativa förmågor leder till att vi kan komma längre i tankarna kring fortsatta beteendeförsök med spindlarna.

Biljetter till Nobelpriset
Varje grupp om två elever ska tillverka en vetenskaplig poster där de beskriver sitt arbete, sina resultat och förslag på hur man kan gå vidare med forskningen. Varje skola skickar därefter in en poster som får representera skolan till Forskarhjälpen. I november utses tre vinnare i postertävlingen – ur ett helhetsperspektiv, ur ett vetenskapligt perspektiv och den bästa postern vad gäller grafisk form. Vinnaren i helhets-klassen får tre biljetter till utdelningen av Nobelpriset.

Win-win
Datahantering och att få in korrekta prover från klasserna är inte den största utmaningen med projektet enligt forskarna.

– Uppgiften är avgränsad och vi ger skolorna färdiga paket med provrör, ph-stickor, förmärkta burkar och det följer med en detaljerad manual och fältprotokoll. Insamlandet av vattenprov och spindlar utförs på skoltid tillsammans med klassläraren, säger Tomas Brodin.

– En stor utmaning för oss däremot är att beskriva forskningsprocessen och vår forskning för högstadieelever. När vi inte besöker skolorna kommunicerar vi med klasserna via vlogg och skype, säger Jerker Fick.

Projektet:
Forskarhjälpen

Maj/juni: Klasserna väljer provtagningsplats. Samla in spindlar och ta 1:a vattenprov
Augusti: Samla in spindlar och ta 2:a vattenprov
September: Börja tillverka poster
September/Oktober: Klasser får resultat från forskare. Analysarbete
November/december: 23 november utses vinnare i postertävlingen. 7 december avslutningskonferens

Kontakt:
Tomas Brodin, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, 070-278 35 70, tomas.brodin@umu.se
Jerker Fick, Kemiska institutionen, Umeå universitet, 070-2616556, jerker.fick@umu.se

Inlägget Våra läkemedel anrikas i spindlar dök först upp på forskning.se.

forskning.se Karolinska Institutet

Schizofreni är en sjukdom som ofta är förödande och vållar enormt mänskligt lidande. Genetikforskare har hittat hundratals gener som är kopplade till schizofreni, där var och en bidrar med en liten del till risken för att utveckla sjukdomen. Den stora mängden identifierade gener har gjort det svårt att utforma experiment. Och forskarna har haft svårt att förstå vilken den gemensamma nämnaren är för generna och om de påverkar hela hjärnan på ett diffust sätt, eller påverkar enskilda delar mera.

Satte ihop en karta över gener
I den aktuella studien satte forskare vid Karolinska institutet och University of North Carolina ihop en karta över samtliga gener som används av hjärnans olika celltyper tillsammans med listor på de gener som man vet modifierats hos patienter med schizofreni. Därigenom kunde forskarna identifiera de typer av celler som ligger till grund för sjukdomen. Genetiken pekar på att vissa celltyper är mycket mer inblandade än andra. Ett fynd var att det tycks finnas ett fåtal viktiga celltyper som bidrar till sjukdomen, vilka var och en har sitt ursprung i separata delar av hjärnan.

– Detta markerar en övergång i hur vi kan använda oss av stora genetiska studier för att förstå sjukdomars biologi. Resultaten från vår studie ger forskarvärlden en möjlighet att fokusera sitt arbete där effekten blir som störst, säger Jens Hjerling-Leffler, forskargruppsledare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet och en av huvudförfattarna.

Kan förklara varför vissa svarar dåligt på behandling
Fynden anger även en färdriktning för utvecklingen av nya behandlingsmetoder.

– Frågan är om dessa celltyper hör samman med olika kliniska yttringar av sjukdomen. Till exempel skulle det kunna vara så att dysfunktion i en celltyp ligger bakom att patienter svarar dåligt på vissa behandlingar. Dysfunktion i en annan celltyp skulle kunna orsaka kognitiva effekter. Det här kan ha stor betydelse för utvecklingen av nya behandlingsmetoder, eftersom separata läkemedel kan komma att krävas för de olika inblandade celltyperna, säger Patrick Sullivan, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och Yeargan Distinguished professor vid institutionen för genetik och psykiatri, University of North Carolina, USA.

Det är först nyligen som det blivit möjligt att studera sjukdomar på det här sättet, som ett resultat av exponentiellt snabba framsteg inom två separata forskningsfält; människans genetik och transkriptomik av enskilda celler. Forskarna spekulerar i att metoden under kommande år bör kunna leda till genombrott i den biologiska förståelsen av andra komplexa sjukdomstillstånd, till exempel autism och depression.

Förståelsen viktig för att utveckla nya mediciner
– Att förstå vilka celltyper som påverkas av en sjukdom är av kritisk betydelse för att kunna utveckla mediciner som verkligen hjälper. Om vi inte vet vad som orsakar sjukdomen går det inte att studera hur den ska behandlas, säger Nathan Skene, forskare i Hjerling-Lefflers forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet och Institute of Neurology, UCL, UK och en av huvudförfattarna.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, StratNeuro, Wellcome Trust, Hjärnfonden, schweiziska National Science Foundation, amerikanska National Institute of Mental Health, och anslag från Psychiatric Genomics Consortium. Primär GWAS-data för schizofreni genererades med stöd av Medical Research Council Centre, Program Grant och Project Grant, samt finansiering från EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration (CRESTAR Consortium).

Publikation:
”Genetic identification of brain cell types underlying schizophrenia”. Nathan G Skene, Julien Bryois, Trygve E Bakken, Gerome Breen, James J Crowley, Héléna A Gaspar, Paola Giusti-Rodriguez, Rebecca D Hodge, Jeremy A Miller, Ana B Muñoz-Manchado, Michael C O’Donovan, Michael J Owen, Antonio F Pardiñas, Jesper Ryge, James T R Walters, Sten Linnarsson, Ed S Lein, Major Depressive Disorder Working Group of the Psychiatric Genomics Consortium, Patrick F Sullivan och Jens Hjerling-Leffler. Nature Genetics, online 21 maj 2018, doi: 10.1038/s41588-018-0129-5.

Kontakt:
Jens Hjerling-Leffler, forskargruppsledare, Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, jens.hjerling-leffler@ki.se, 08-524 869 74

 

Inlägget Nya ledtrådar till vad som orsakar schizofreni dök först upp på forskning.se.

forskning.se forskning.se

Att lida av dysmorfofobi, eller Body dysmorphic disorder (bdd) som diagnosen heter på engelska, är något helt annat än vanlig oro sig för att inte se nog bra ut. Den som drabbas upplever sitt eget utseende som fruktansvärt, trots att andra tycker att allt ser helt normalt ut.

– Det vanligaste är att det är helt självupplevt. Men det kan också finnas en defekt som är så liten att jag inte ser den förrän de pekat på den. Det kan vara ett ärr efter en finne eller något sådant, säger Jesper Enander som forskar om diagnosen vid Karolinska Institutet.

Att ingen annan ser skavanken hjälper inte den som har dysmorfofobi. Föreställningen är stark nog att leda till tvångsmässiga, ritualliknande beteenden. Den som drabbas lägger mycket tankeverksamhet och tid på att försöka åtgärda eller dölja problemet.

– Många ägnar sig åt överdriven sminkning, och kan behöva timmar för att fixa sig innan de går ut. Eller så kan de sitta och känna på delen som de tycker är ful, säger Jesper Enander.

Många av de som drabbas vänder sig till skönhetsindustrin. Deras egen bild av problemet är att det finns brister i utseendet, inte att de har en skev uppfattning av sig själva.

– De tittar sig i spegeln och tänker att de är fula. Med den upplevelsen är det ju inte logiskt att söka sig till psykiatrin, utan till hudläkare eller plastikkirurger. Där kan de få sitt “problem” åtgärdat, säger Jesper Enander.

Men eftersom det inte finns någon fysisk defekt som går att lösa hjälper varken operationer eller skönhetsprodukter. I stället kan problemen bli värre. Ångesten vid dysmorfofobi fungerar som annan ångest: man försöker bli av med den. Men den lättnad som kommer av att gå igenom en skönhetskur eller dölja sitt ansikte är bara tillfällig. Så småningom måste “dosen” ökas, och patienten har hamnat i en negativ spiral som gör att dysmorfofobin får spela en allt större roll i livet.

Den som drabbas av dysmorfofobi kan få ganska bra hjälp av medicinering, men ännu bättre är kognitiv beteendeterapi, KBT. Tyvärr är det få som erbjuds behandlingen, drygt en av tio. En anledning, tror Jesper Enander, är kunskapsbrist.

– Eftersom det handlar om utseende finns det risk att problemen bagatelliseras, trots att de kan vara extremt handikappande. Kunskapen om diagnosen är låg, inte minst inom vården. Många blir avfärdade med en försäkran om att de ser normala ut och att det går nog över.

Alltså är det många som lider i tysthet. Känslan av att vara ful kan vara så stark att det ibland inte går att visa sig för andra. I stället blir man sittande hemma.

– Besvären leder till stort lidande och personen fungerar sämre överlag. Det går ut över arbete, skola och ens sociala liv.

En av de frågorna som Jesper Enander och hans kollegor försökt svara på i sin forskning är hur vanlig diagnosen är. För att få reda på det fick runt 15 000 personer, från 15 år och uppåt, svara på frågor om eventuella besvär.

Slutsaten: omkring en till två procent lider av bdd, vilket gör diagnosen till ungefär vanligt förekommande som anorexia. Studien visade också att flickor utvecklar bdd ett par år tidigare än pojkar, vilket förklaras med att flickornas utveckling helt enkelt ligger några före pojkarnas i tonåren. Vid 15 och 18 års ålder var det mycket vanligare för flickor att ha diagnosen, men i vuxen ålder var skillnaden mindre.

Vad beror på dysmorfofobi på?

Eftersom deltagarna i Jesper Enanders studie bestod av tvillingpar gick det att räkna ut att hur stor del av förklaringen som ligger i våra gener. Svaret var ungefär hälften. Resten berodde på saker som hänt i respektive persons liv. Det kan handla om påverkan av vänner, olyckor eller andra upplevelser.

Jesper Enander får ofta frågan om reklam och skönhetsideal ligger bakom problemen. Men även om förklaringen vid en första anblick låter vettig, finns inte mycket vetenskapligt stöd för den. Människor har lidit av diagnosen sedan åtminstone 1891, då den Italienska läkaren Enrico Morselli beskrev och namngav dysmorfofobi. Men vid den tiden undersöktes inte hur vanligt tillståndet var. Först på senare år har studier som Jesper Enanders genomförts.

– Dysmorfofobi i sig har funnits sedan långt innan vi hade media på det sätt vi har idag. Personligen tror jag inte att fler får bdd idag än tidigare. Antingen har man riskfaktorer för att utveckla tillståndet eller inte. Och då gör man det förmodligen oavsett hur samhället ser ut, säger han.

Jesper Enander hoppas att hans forskning kan göra att fler söker vård för sin bdd. Bara att känna till att det ens finns en diagnos som heter dysmorfofobi kan få fler att få hjälp.

– Om inte tillståndet är allmänt känt kommer man inte att söka rätt sorts vård. Ifall samhället i stort inte kände till vad depression var så skulle nog fler gå omkring och vara nedstämda och må dåligt, och tänka att det var normalt.

Text: Nils Otto på uppdrag av forskning.se

Inlägget Slav framför spegeln – svårt få vård vid sjuk utseendefixering dök först upp på forskning.se.

forskning.se Göteborgs universitet

– Både kön och klass påverkar villkoren för föräldraskap, säger Therése Wissö, forskare vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Om vi ska förstå hur ansvar och lojalitet förhandlas i föräldraskapet behöver vi också titta på plats. Hur påverkas faderskapet av platsen man befinner sig på och de människor som man möter där?

Förändrats till det sämre
För att undersöka det har Therése Wissö intervjuat ett 20-tal pappor i Biskopsgården om deras upplevelser av faderskap. Intervjuerna genomfördes i samband med promenader i stadsdelen tillsammans med papporna. Papporna visade olika platser som haft betydelse för dem i deras föräldraskap.

Under vandringarna framkom stora variationer i fädernas berättelser. För de flesta pappor var valet av bostadsområde ett aktivt val; de ville att barnen skulle växa upp i Biskopsgården därför att de trivdes bra där. De tyckte att området erbjöd positiva möten mellan olika kulturer, att det fans vackra grönområden, bra kommunikationer och ett bra serviceutbud. Några tyckte att området förändrats till det sämre och var nu angelägna om att komma därifrån för sina barns skull. Det fanns också erfarenhet av att släkt och vänner kritiserade valet av bostadsområde. ”Hur kan du låta ditt barn växa upp i ett sådant område?”

Oro för skottlossning
Ett återkommande tema under vandringarna var trygghet.Upplevelsen av trygghet kunde se olika ut beroende på om papporna talade om själva stadsdelen, grannskapet i sin helhet eller om specifika platser i närheten av bostaden, så kallade mikroplatser. Samtidigt som det kunde finnas en oro över att antalet skjutningar i grannskapet ökat, upplevdes till exempel lekplatsen på gården fortfarande som en trygg plats. Likaså den lokala mataffären, detta utifrån att det inte fanns farliga, trafikerade vägar på promenaden till affären. ”Då kan ju barnen få lov att gå dit själva och handla ibland och det tycker de är kul,” resonerade en pappa.

– Trygghet kan vara mycket mer än avsaknad av kriminalitet, säger Therése Wissö.

Ett annat återkommande tema var stolthet. Att vara en pappa som ens barn kände sig stolt över var betydelsefullt. Här visade sig arbete, ekonomi och möjligheten att kunna göra roliga saker tillsammans med barnen vara viktigt. De fäder som var arbetslösa tyckte att situationen inverkade negativt på deras självbild och att föräldraledigheten inte gick att uppskatta på samma sätt som om de haft ett arbete att komma tillbaks till.

Studien:
Fathers, families and relationships: Researching everyday lives

Kontakt:
Therése Wissö, therese.wisso@socwork.gu.se

Inlägget När pappor i Biskopsgården beskriver situationen dök först upp på forskning.se.

forskning.se Umeå universitet

Fasomvandlingarna i en brinnande pellet kopplat till de lokala förhållandena i pelletsen visas för första gången i doktoranden Anna Strandbergs avhandling. Forskningsresultaten är framtagna med hjälp av röntgenbaserad mikrotomografi för 3D-avbildning och analys av mikrostrukturer.

– Jag kunde konstatera att det bildades stora mängder sprickor och inre håligheter i pellets under förbränning vid hög temperatur, vilket ger nya pusselbitar till grundförståelsen av bränslepartikelomvandling, säger hon.

Outnyttjade växtdelar
Det finns ett stort intresse av att nyttja nya biomassabaserade råvarufraktioner som bränslen i olika processer, pådrivet av av den pågående omställningen till fossila bränslen. ”Nya” biobränslen inbegriper ofta snabbväxande grödor, tidigare outnyttjade växtdelar eller industriella restprodukter som på grund av dålig lönsamhet eller tekniska problem varit svåra att omvandla till nyttig energi.

Problem med de nya biobränslena är för det mesta associerade till innehållet av näringsämnen och mineraler, eftersom de utgör de askbildande elementen i förbränningsprocessen. Och biomassa är en mycket blandad grupp av bränslen,  vilket innebär en stor variation av mängden och sammansättningen av de askbildande elementen.

Askbildande element i biobränslen kan orsaka beläggningsbildning, korrosion och slaggning i förbränningsanläggningar. Smält aska bildar en sintrad ask-kaka som kan vara svår att avlägsna. Något som är mindre känt är hur askföreningar påverkar hur bränslepartikeln brinner.

Askan isolerar kvarvarande bränsle
Anna Strandbergs resultat pekar på att bränslen med aska som smälter vid låg temperatur kan, även för mycket tunt lager av fint pulver, bilda en diffusionsbarriär på grund av smält aska, vilket begränsar kontakt mellan kvarvarande bränsle (kol) och den omgivande atmosfären.

Denna totala inkapsling av eventuellt kvarvarande bränsle, med begränsning på gastransport och bränsleomvandling, hittades inte vid förbränning av enskilda pellets. I praktiska tillämpningar i större skala, kan situationen emellertid vara annorlunda eftersom tjockare askskikt ackumuleras på en bränslebädd.

Nätstruktur vid lägre temperatur
Vetehalm bildar bubblor av smält silikatrik aska på ytan vid förbränning på enpelletsnivå vid hög temperatur. Dessa bubblor täckte bara delar av ytan. Vid lägre temperatur bildades istället en annan struktur på den silikatrika askan, mer formad som en stabil nätstruktur med lägre andel smälta.

Träbaserade bränslen, med hög halt av kalcium, bildade ett poröst asklager, utan tecken på att begränsa omvandlingshastigheten. Vid lägre temperatur bildar askan huvudsakligen karbonater; denna fraktion minskar när temperaturen ökar och vid hög temperatur domineras sammansättningen i stället av oxider.

Avhandlingen:
Fuel conversion and ash formation interactions: a thermochemical study on lignocellulosic biomass. Svensk titel: Interaktioner under bränsleomvandling och askbildning – En termokemisk studie på lignocellulosisk biomassa

Kontakt:
Anna Strandberg, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, TEC-lab, vid Umeå universitet, anna.strandberg@umu.se

Inlägget Så brinner en pellet dök först upp på forskning.se.

forskning.se Uppsala universitet

Offentliga ekonomiska stöd premierar inte ökad köttproduktion, men trots detta produceras mer svenskt kött än vad konsumenterna vill köpa. Kött slängs eller blir djurmat innan det ens når butikshyllorna, och både butiker och konsumenter slänger stora mängder ätbara matvaror varje år. Dessutom har den industriella köttproduktionen stor påverkan på miljön och en hög konsumtion av kött kan ha negativa hälsoeffekter.

Lantbrukarnas ansvar
I sitt avhandlingsarbete har Jonas Bååth intervjuat 41 lantbrukare, anställda och ägare inom köttindustrin samt butiksanställda och färskvaruchefer. Studien har även inneburit deltagande observationer, huvudsakligen inom styckning och paketering i köttindustrin. Utifrån dessa intervjuer och observationer har han byggt sin analys kring hur överflödsproduktionen upprätthålls i produktionsledet.

Lantbrukarna Bååth intervjuat beskriver en situation där det ofta är svårt att få uppfödningen av köttdjur att gå runt ekonomiskt. En anledning för många att fortsätta med verksamheten, trots dålig lönsamhet, är upplevelsen av att ha en del i ett gemensamt ansvar för att upprätthålla en svensk köttproduktion. Denna svenska produktion utmärks av en hög och vetenskapligt grundad djurvälfärd, med till exempel låg användning av antibiotika. Köttproduktionen gör det också möjligt för uppfödaren att arbeta med lantbruk och bo kvar på en viss plats.

Butikernas ansvar
När köttet kommer närmare detaljhandeln används det färska köttet ofta som marknadsföring. Det är viktigt för de flesta butiker att ha billigt kött eftersom kött är en signalvara som upplevs spegla priserna på butikens övriga varor. Billigt kött signalerar prisvärd butik. Kött är också av tradition en statusvara. Kvalitet blir en fråga om namn och form på styckningsdetaljer och priser sätts för att spegla varans status – snarare än att göra vinst eller täcka produktionskostnader. För kundupplevelsen behöver det finnas gott om kött i hyllorna och butiker tar in mer än de säljer. Det behöver alltid finnas ett bra erbjudande på en populär köttdetalj, kanske köttfärs eller något som passar att grilla om det är i säsong. Handlarna uppfattar det inte som lönt att locka med låga priser på mindre efterfrågade köttdetaljer.

Köttets värde devalveras
Konsekvensen blir, menar Jonas Bååth, att de värden som skapas i lantbruket och köttindustrin – märkningar och marknadsföring till trots – i liten utsträckning identifieras i den faktiska varan eller dess pris.

– Överflödsproduktionen upprätthålls således genom att kött inte i första hand används som en matvara av svenska köttproducenter, vilket leder till att utbudet inte i första hand förhåller sig till kundernas efterfrågan på kött. Studien vittnar om att kommersiell produktion för en marknad inte nödvändigtvis styrs av en strikt ekonomisk logik, utan att kommers och produktion ibland upprätthålls av helt andra skäl, säger Jonas Bååth.

Kontakt:
Jonas Bååth, jonas.baath@soc.uu.se

Avhandling:
Production in a State of Abundance: Valuation and Practice in the Swedish Meat Supply Chain

Inlägget Så upprätthålls den svenska överproduktionen av kött dök först upp på forskning.se.

forskning.se Vetenskap och Hälsa - Lunds universitet

Huruvida p-piller, hormonspiral och andra hormonella preventivmedel kan leda till att kvinnor blir nedstämda, drabbas av depression eller på annat vis mår psykiskt dåligt är omdebatterat. Och trots att många kvinnor vittnar om sådana erfarenheter har forskningen hittills inte gett någon entydig bild:

– Det finns en skillnad mellan den kliniska vardagen och forskningen. Det finns många tonåriga och unga kvinnor som vittnar om att de mår dåligt av hormonella preventivmedel. Men forskningen har haft svårt att förklara fenomenet, berättar Sofia Zettermark, genusvetare och doktorand vid Lunds universitet samt AT-läkare vid Kiruna sjukhus.

Sambandet minskar med stigande ålder
För att öka kunskapen har hon tillsammans med Juan Merlo, professor i socialepidemiologi vid Lunds universitet, genomfört en omfattande registerstudie. Den innefattar över 800 000 kvinnor i Sverige i åldern 12- 30 år, vilket är majoriteten av alla kvinnor i landet i åldersgruppen.

– I studien finns en mycket stark koppling mellan användning av hormonella preventivmedel och förskrivning av psykotropa läkemedel bland de yngsta. Sambandet blir därefter svagare med stigande ålder.

– Bland de kvinnor som lämnat tonåren ser vi i studien inget samband alls, säger Sofia Zettermark.

Eftersom studien är av registertyp visar den inte vad som är orsak och verkan. Sofia Zettermark menar att resultaten bör tolkas med försiktighet, men att de understryker behovet av fortsatt forskning.

Vad är psykotropa läkemedel?

Psykotropa läkemedel är namnet på en grupp läkemedel som kan ordineras vid förändringar i patientens psykiska tillstånd som till exempel oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter och depressioner. Syftet är att förändra beteende och/eller humör.


Studien visade också på skillnader mellan olika typer av preventivmedel. Förskrivning av psykotropa läkemedel var högst vid bruk av icke-orala preventivmedel och de som är baserade på enbart gestagener. Bland icke-orala former är exempel p-ring, hormonspiral och p-plåster.

Många mår bra
Sofia Zettermark betonar att studiens syfte är att öka kunskapen och att inspirera till fortsatta studier, inte att unga kvinnor ska sluta att använda hormonella preventivmedel:

– Det går aldrig att dra slutsatser om enskilda individers hälsa utifrån en registerstudie, och därför ej heller ge behandlingsrekommendationer. Det är också många kvinnor som använder hormonella preventivmedel och mår bra, säger hon och fortsätter:

– Den som känner oro eller inte mår bra bör, oavsett vilket preventivmedel det gäller, i första hand prata med sin läkare eller barnmorska för att hitta en fungerande lösning.
Resultaten överensstämmer till stora delar med vad som framkommer i en stor, dansk registerstudie som publicerades 2016. Att det nu går att se ett liknande mönster även i Sverige är ytterligare ett skäl till att sätta mer fokus på frågan, menar Sofia Zettermark.

Så gjordes studien:
Studien omfattar cirka 800 000 kvinnor i Sverige i åldern 12-30 år. Kvinnor med tidigare diagnos/uttag av psykotropa läkemedel för psykisk ohälsa ingår inte i studien. Resultaten har justerats för utbildningsnivå, individualiserad hushållsinkomst, sjukvårdsanvändning, och relevanta diagnoser som kan påverka preventivmedelsanvändning: trombos, migrän/epilepsi och menstruationsstörningar. Viktigaste källor: Läkemedelsregistret (Swedish prescribed drug register, SPDR), Registret över totalbefolkningen (Total population register), Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (Longitudinal integration database for health insurance and labour market studies, LISA)

Studien:
Hormonal contraception increases the risk of psychotropic drug use in adolescent girls but not in adults: A pharmacoepidemiological study on 800 000 Swedish women

 Text: Björn Martinsson

Artikeln var först publicerad på Vetenskap & hälsa 15 maj.

Inlägget P-piller knyts till ökat bruk av antidepressiva dök först upp på forskning.se.

Integritetsinställningscenter

Avsluta ditt konto?

Ditt konto kommer att avslutas och all din data kommer att raderas permanent och kan aldrig återskapas. Är du säker på att du vill fortsätta?