Bebisdoft som medicin mot depression

by forskning.se on

forskning.se forskning.se

De är inte för inte som nyblivna föräldrar går runt och nosar på bebisens huvud hela tiden. Förutom att det är alltigenom mysigt, verkar bebisdoften även ha en positiv effekt på hjärnans belöningscentra, och göra människor mer glada och harmoniska.

– En kollega som precis hade fått barn berättade hur underbart det var att lukta på sin bebis huvud och när jag fick min dotter tyckte jag likadant. Vi bestämde oss därför för att undersöka exakt hur bebisars kroppslukt påverkar människor, säger Johan Lundström, luktforskare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Bebisdoft liknar psykofarmaka
I sina försök lät forskarna 30 kvinnor lukta på mössor som burits av nyfödda medan de studerade deras hjärnor med magnetkamera. Resultatet från när de luktade på bebismössorna jämfördes sedan med resultatet från när de luktade på andra lukter. Det visade sig att bebisdoften hade en liknande effekt på hjärnan som psykofarmaka.

Enligt Johan Lundström befinner sig forskningen ännu på ett väldigt tidigt stadium. De har än så länge inte har lyckats identifiera exakt vilka kemikalier som finns i bebisdoften.

– En bebis kroppslukt innehåller i snitt 150 kemikalier och vi har ännu inte identifierat vilka som ger dessa effekter. Vi har hittat vissa indicier och mönster, men det är komplext. Så vi är långt i från att testa det på människor, säger Johan Lundström.

Det är också oklart huruvida män ock kvinnor reagerar lika på doften eftersom alla försök hittills har gjorts på kvinnor.

Färre biverkningar av medicin via näsan
– Vi har fått pengar för att göra studier på män, men inte kommit igång med det ännu. Min teori är dock att det inte är någon skillnad.

Skulle det visa sig att det faktiskt går att bota depressioner med bebisdoftande nässpray kan det, enligt Johan Lundström, revolutionera hur vi intar läkemedel. Åtminstone när det kommer till psykofarmaka.

– Problemet med alla kemikalier som ska in i hjärnan är att de måste passera blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnan. Därför krävs det ganska höga doser, vilket kan ge många biverkningar. Luktnerven går dock rakt in i hjärnan och kan därför transportera kemikalierna den vägen.

Lång, kort, bred, smal – en näsa kan se ut på en mängd olika sätt. Gemensamt för alla näsor är att de består av slemhinnor och, i de flesta fall, luktceller vilka har stor påverkan på vår hälsa.

Klamydia-vaccin i nässpray
Förutom att vara ovärderlig när det kommer till lukt och smak, är näsan och dess slemhinnor intressanta för läkemedelsutvecklarna. Vid viss vaccinering kan näsan komma att ersätta sprutor och kanyler.

Vid Örebro universitet håller man just nu på att utveckla ett vaccin mot den utbredda könssjukdomen klamydia, som ska tas via näsan med hjälp av en nässpray.

– Vacciner är de bästa förebyggande hälsovårdsinsatserna vi har i världen. Ändå finns det bara vaccin för 25-30 humansjukdomar trots att det finns hundratals infektionssjukdomar där man skulle ha nytta av det, säger Sören Andersson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Örebroforskarnas metod bygger delvis på tidigare forskning Göteborgs universitet som visar att vaccin i näsan ger ett starkt immunförsvar i könsorganen.

Det beror på att kroppens slemhinnor hänger ihop, från näsa till mag- och tarmkanal till ändtarm. Enligt Sören Andersson finns två tredjedelar av kroppens immunsystem mellan munhåla och ändtarm.

Alla slemhinnor hänger ihop
– Vi har mycket immunologisk vävnad och celler längs dessa slemhinnor. Man kan se det som ett stort immunologiskt organ.

Forskarna har hittills gjort studier på möss som först fått vaccinet och sedan infekterats med klamydia. Det visade sig att alla möss blev infekterade, men att infektionen läkte ut mycket snabbare hos möss som hade fått vaccinet.

Blodprov konstaterade en mycket högre mängd antikroppar hos de vaccinerade mössen, vilket visar på att vaccinet är verksamt i hela kroppen och inte bara i näsan. Det är dock ännu oklart i vilken koncentration och dos som vaccinet ska ges i och Sören Andersson räknar med att det tar fem till tio år innan det finns en färdig kommersiell produkt.

Indirekt minskning av hiv
Klamydia är inte en dödlig sjukdom, men kan ändå orsaka stor skada. Går infektionen upp i äggstockar och äggledare kan det dels leda till kronisk smärta, dels infertilitet.

– Klamydia ligger bakom en stor del av den ofrivilliga barnlösheten i vår del av världen. Dessutom är det lättare att få en sexuell infektion, till exempel HIV, om man redan har en inflammation i kroppen, så indirekt skulle ett vaccin kunna förebygga spridningen av HIV.

En annan fördel med att använda nässpray är att det ställer helt andra krav på logistiken. Bort med kylsystem och sprutor, in med ett spray som människor kan ansvara för själva.

– Kan man komma bort från den industrin och istället vaccinera nasalt är det revolutionerande bara det. Vi vill bidra till en förändring och rationalisering av marknaden, säger Sören Andersson.

Med tanke på att forskarna vid Örebro universitet använder sig av delvis redan känd kunskap kan man undra varför forskare inte har gett sig på att utveckla ett vaccin mot klamydia tidigare?

Enligt Sören Andersson beror det på att vaccin produceras och säljs av läkemedelsbolag som måste prioritera hårt bland vilka sjukdomar de ska satsa på eftersom deras verksamhet till stor del handlar om att dra in pengar till aktieägarna.

– Läkemedelsbolagen är måna om att investeringarna ska ge avkastning och då utvecklar man inte gärna läkemedel som man bara tar en eller ett fåtal gånger och sen är man klar. Då satsar man hellre på exempelvis blodtrycksmedicin som man måste ta hela livet.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Written by: forskning.se