Apgarpoäng förutsäger risk för CP och epilepsi

by Karolinska Institutet on

forskning.se Karolinska Institutet

– Det är dock viktigt att komma ihåg att även om de relativa riskerna är stora så är de absoluta riskerna för CP och epilepsi små.

– Det innebär att även de flesta barn med mycket låga Apgarpoäng inte utvecklar CP eller epilepsi, säger Martina Persson, barnläkare och docent vid Karolinska Institutet och en av de ansvariga forskarna bakom en omfattande observationsstudie.

Apgar är ett poängsystem som används rutinmässigt vid förlossningar för att bedöma det nyfödda barnets vitalitet vid en, fem och tio minuter efter födelsen. Apgarskalan går mellan 0 och 10 poäng, där 10 poäng tyder på att barnet mår mycket bra.

Det är känt sedan tidigare att låga Apgarpoäng på 0-6 vid en eller fem minuter efter födelsen är kopplat till ökad risk för cerebral pares (CP) och epilepsi och att mycket låga Apgarpoäng på 0-3 vid tio minuter innebär en markant ökad risk för CP.

Det har däremot varit oklart om det finns ett linjärt samband och om även små förändringar på Apgarskalan vid de olika tidpunkterna påverkar risken för neurologisk sjuklighet. För att ta reda på detta har forskare vid Karolinska Institutet analyserat data från det medicinska födelseregistret i Sverige.

Över en miljon barn i studien
Studien omfattade drygt 1,2 miljoner barn utan missbildningar födda i fullgången tid under åren 1999–2012. Barn som diagnostiserats med CP eller epilepsi före 16 års ålder identifierades i olika nationella register med hjälp av diagnoskoder. Forskarna beräknade sedan riskerna för CP och epilepsi för varje Apgarnivå vid fem och tio minuter efter födelsen och i relation till förändring i Apgarpoäng mellan fem och tio minuter.

Totalt drabbades 1221 barn (0,1 procent) av CP och risken ökade successivt ju lägre Apgarpoäng barnet hade vid fem minuter. Jämfört med barn med full Apgar (10 poäng) vid fem minuter, sågs en nästan fördubblad risk för CP hos barn med Apgar på 9 poäng, medan en Apgar på 0 poäng vid fem minuter var förenat med en cirka 280 gånger högre risk för CP.

Ännu högre risker sågs vid liknande Apgarpoäng vid tio minuter. Totalt drabbades 3975 barn (0.3 procent) av epilepsi och även där ökade risken successivt ju lägre Apgarpoäng barnet hade vid fem och tio minuter, men inte lika uttalat som för CP.

Första fem till tio minuterna viktiga
Även små förändringar i Apgarskalan mellan fem och tio minuter efter födelsen visade sig påverka riskerna. Till exempel hade barn med Apgarpoäng 7-8 vid fem minuter och 9-10 vid tio minuter högre risk att drabbas av CP eller epilepsi än barn som hade Apgarpoäng 9-10 vid båda dessa tidpunkter. Högre risk för epilepsi observerades också hos barn som fått full poäng vid fem minuter och 9 poäng vid tio minuter, jämfört med barn som fått full poäng vid båda dessa tidpunkter.

– Resultaten visar att det är viktigt att utvärdera det nyfödda barnets vitalitet både vid fem och tio minuter, även om Apgarpoängen är nära normal vid fem minuter. Det är också angeläget att man aktivt arbetar med de barn som inte har full Apgarpoäng eftersom det sannolikt förbättrar barnets utsikter, säger Martina Persson.

Några av studiens styrkor är att den är baserad på ett stort antal individer och att man kunnat ta hänsyn till många så kallade störfaktorer i analyserna. Forskarna poängterar dock att det är en observationell studie och att några säkra slutsatser om orsakssamband mellan Apgarpoäng och risk för neurologisk sjuklighet hos barnet därför inte kan dras.

Forskningen finansierades av bland annat Forte, Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.

Publikation: Five and 10 minute Apgar scores and risks of cerebral palsy and epilepsy: population based cohort study in Sweden, Martina Persson, Neda Razaz, Kristina Tedroff, K.S. Joseph, Sven Cnattingius, BMJ

Kontakt:
Martina Persson, barnläkare, docent, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, Martina.Persson@ki.se, 073-980 5959

Written by: Karolinska Institutet